En annan kennel tog häromdagen i sin blogg upp frågan om prissättning på våra valpar och avelshanar. Det är en mycket intressant och bra fråga!
Jag har också funderat en del kring detta då jag har en bakgrund inom travsporten där man tänker på ett helt annat sätt än i hundvärlden.
Det vanligaste sättet hos cavalierfolk nu för användning av avelshanar är att betala en summa vid parning och sedan samma summa för varje levande valp vid tre veckors ålder. Ett annat alternativ (mer vanligt förr tror jag) är att betala en engångssumma. Det sistnämnda alternativet verkar vanligt hos flera andra raser. Jag personligen tycker att det första alternativet känns mer rättvist då man först betalar för tjänsten parning, och sedan för det antal valpar som faktiskt fötts och lever.
Priset då? Inom travet spänner priserna mellan ca 10 000 kr - 150 000 kr (finns både lägre och högre priser). Man betalar ofta vid betäckning + när fölet är fött och lever. Den stora prisskillnaden beror på hingstens stamtavla, prestationer och popularitet. Det bestäms av hingstägaren men regleras av stoägarnas intresse. En hingst får maximalt betäcka 150 ston/år (semin). Får inte hingsten tillräckligt med bokningar till begärt pris brukar det sänkas nästkommande säsong.
En skillnad mellan häst och hund är att hingstarna inte får gå i avel utan att först ha blivit värderade av en avelsvärderingsnämnd. Detta för att man vill att hingstarna ska TILLFÖRA något positivt för travsporten - det är viktigt. Alltså inte endast producera fler föl. Man bedömer stamtavla, prestationer, exteriör samt röntgar benen. Efter något år bedöms de om och då beror det på avkommorna om hingsten får fortsätta.
För cavalierer gäller kontroll av öga, hjärta och knän. Priset verkar inte bero på meriter, stamtavla m.m. vilket, för mig, känns mycket underligt. Priset är faktiskt ganska lika för de flesta hanar idag. Men ska en omeriterad hane kosta lika mycket som en som har bra meriter?
Hur bedömer vi sedan stamtavlorna gällande friskhet (hjärta + SM) utan att det blir skitprat och felaktig ryktesspridning? Just det senaste känns mycket svårt, men meriter är ju lätt att se så någon prisskillnad kanske borde förekomma trots allt?
Ett direkt fel tycker jag att det är då cavalierhanar får para obegränsat antal tikar. Matadoravel kan bli katastrofal gällande hälsan! Idag är det även helt upp till hanhundsägaren att utvärdera om hanen ska fortsätta att producera valpar. Jag tycker att det vore bra om hanar endast fick lämna ett visst antal valpar/kullar per år innan de fyllt 6 år för att undvika att hanen sprider alltför tidiga biljud eller tidigt utvecklad SM. Efter 6 års ålder kan hanen få para fritt antal tikar. Detta är min åsikt och så jag kommer att göra med de hanar jag äger.
Priset på valpar är ju också i princip samma för en intressant kull av bra (hälsa + utställning) härstamning som för en kull där kanske det enda positiva är att de är renrasiga. Detta tycker jag är ännu mer ologiskt, men samtidigt skulle jag hellre köpa en valp från helt omeriterade föräldrar än från toppmeriterade om stamtavlan säger att den första kullen har större chans att bli friskare.......
Hmm, detta inlägg kanske gav fler frågor än svar, men en intressant frågeställning är det likaväl!
Jag har också funderat en del kring detta då jag har en bakgrund inom travsporten där man tänker på ett helt annat sätt än i hundvärlden.
Det vanligaste sättet hos cavalierfolk nu för användning av avelshanar är att betala en summa vid parning och sedan samma summa för varje levande valp vid tre veckors ålder. Ett annat alternativ (mer vanligt förr tror jag) är att betala en engångssumma. Det sistnämnda alternativet verkar vanligt hos flera andra raser. Jag personligen tycker att det första alternativet känns mer rättvist då man först betalar för tjänsten parning, och sedan för det antal valpar som faktiskt fötts och lever.
Priset då? Inom travet spänner priserna mellan ca 10 000 kr - 150 000 kr (finns både lägre och högre priser). Man betalar ofta vid betäckning + när fölet är fött och lever. Den stora prisskillnaden beror på hingstens stamtavla, prestationer och popularitet. Det bestäms av hingstägaren men regleras av stoägarnas intresse. En hingst får maximalt betäcka 150 ston/år (semin). Får inte hingsten tillräckligt med bokningar till begärt pris brukar det sänkas nästkommande säsong.
En skillnad mellan häst och hund är att hingstarna inte får gå i avel utan att först ha blivit värderade av en avelsvärderingsnämnd. Detta för att man vill att hingstarna ska TILLFÖRA något positivt för travsporten - det är viktigt. Alltså inte endast producera fler föl. Man bedömer stamtavla, prestationer, exteriör samt röntgar benen. Efter något år bedöms de om och då beror det på avkommorna om hingsten får fortsätta.
För cavalierer gäller kontroll av öga, hjärta och knän. Priset verkar inte bero på meriter, stamtavla m.m. vilket, för mig, känns mycket underligt. Priset är faktiskt ganska lika för de flesta hanar idag. Men ska en omeriterad hane kosta lika mycket som en som har bra meriter?
Hur bedömer vi sedan stamtavlorna gällande friskhet (hjärta + SM) utan att det blir skitprat och felaktig ryktesspridning? Just det senaste känns mycket svårt, men meriter är ju lätt att se så någon prisskillnad kanske borde förekomma trots allt?
Ett direkt fel tycker jag att det är då cavalierhanar får para obegränsat antal tikar. Matadoravel kan bli katastrofal gällande hälsan! Idag är det även helt upp till hanhundsägaren att utvärdera om hanen ska fortsätta att producera valpar. Jag tycker att det vore bra om hanar endast fick lämna ett visst antal valpar/kullar per år innan de fyllt 6 år för att undvika att hanen sprider alltför tidiga biljud eller tidigt utvecklad SM. Efter 6 års ålder kan hanen få para fritt antal tikar. Detta är min åsikt och så jag kommer att göra med de hanar jag äger.
Priset på valpar är ju också i princip samma för en intressant kull av bra (hälsa + utställning) härstamning som för en kull där kanske det enda positiva är att de är renrasiga. Detta tycker jag är ännu mer ologiskt, men samtidigt skulle jag hellre köpa en valp från helt omeriterade föräldrar än från toppmeriterade om stamtavlan säger att den första kullen har större chans att bli friskare.......
Hmm, detta inlägg kanske gav fler frågor än svar, men en intressant frågeställning är det likaväl!
 |
| Dante lyser som guld i höstsolen. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar