Tibamas Marilyn Monroe

"Leia" e: Amantra Burlesque u: Tibamas Doris Day har äntligen kommit hem till oss!
Hemresan gick hur bra som helst, hon bara sov. Väl hemma vill jag lova att det varit fart i den lilla sötnosen; hon leker och leker och är hur pigg och glad som helst! Allt är kul och allt går att tugga på :=)

Det har verkligen varit en hundhelg då vi hämtade Leia i Norge hos Aud & Öystein på Tibamas på söndagen där vi fikade och hade trevligt, och på måndagen kom Annika & Joakim på Annis Pearls körande ända från Haparanda för att hämta hem sin Roy. Det var underbart att hinna umgås under dagen och vi var dessutom hos Ewa-Lotta på Cia-Balders för att hälsa på Roys pappa Alexander (Sperringgårdens Christoper Da Vinci).

Nu ska vi bara gosa med Leia och våra andra vovvar, och så önskar vi Annika & Joakim stort lycka till med myspojken Roy!

Se även bild på Leia på hemsidan

Kennelnamn

Tycker det är spännande att fundera på hur det kommer sig att uppfödare har just det kennelnamn de har. Tror att det ofta finns en tanke bakom namnet, eller rent av en historia???? Här kommer i alla fall min:

Jag växte upp med en enormt travintresserad pappa. Själv fastnad även jag i travintresset, men i brist på själva hästen blev jag nästan manisk på att lära mig allt om travhästar och mest intressant tyckte jag det var att studera stamtavlor - travstamboken liknar telefonkatalogen, men den var såååå spännande! Ni som kan fastna i cavalierdata vet vad jag menar :) )

Då jag var 16 år köptes familjens första travhäst Oki Millan. Hennes mamma var den lokala stjärnan Milljana, som på 70-talet vann 52 segrar (och än i dag är hennes ättlingar framgångsrika). Efter hand införskaffades fler hästar och vi bildade ett handelsbolag och behövde ett stallnamn. Faktiskt kom jag själv på namnet Millja av Milljana och Stall Millja HB bildades (tror det var i slutet av 80-talet). Hästverksamheten ligger idag på is sedan jag och min bror, som också arbetade med hästarna, skaffade var sin familj.

Så man kan säga att mitt kennelnamn var givet, och har en liten historia!

Bilden är på 80-talets folkliga superstjärna Legolas. Honom hade jag gärna ägt!

Sömnig

Mys i soffan så här på kvällskvisten!

Bortom stjärnan

"Glöm aldrig att något av det viktigaste i livet är att vara sann mot sig själv, mot den du innerst inne är. Och aldrig göra avkall på det som du vet är rätt. Låt dig inte bländas av ett pråligt utanverk, bakom den tjusiga fasaden döljer sig ofta en förkrymt själ. Den som är trygg i sig själv, den som är utan rädsla, har inte något behov av att sätta sig på andra. Kom ihåg att ingen, absolut ingen, kan få dig att känna dig mindervärdig om du inte tillåter det."

Elisabeth Nemert (2002:91) Bortom stjärnan

Fantastiskt

hur bra det kan bli ibland!!!! Vissa saker i livet händer för att det ska hända och för att ens vägar ska korsas med de människor man ska möta. Flera händelser den sista tiden har resulterat i att jag mött en underbar cavalierkollega! Vi har inte mötts i verkligheten än, men i hjärtat. Vissa människor klickar det bara till med, och mina hundar har gett mig ett par sådana, vilket är fantastiskt! Ett själarnas möte, lite poetiskt uttryckt.

Denna goa människa är Annika på Anni´s Pearls, och till henne ska min vackre Felix (Milljas Claude Monet e: Norduch Sperringgårdens Christoper Da Vinci u: Lazycroft´s Zalma Hayek) flytta! Kan det bli bättre?!! Att dessutom få träffa Annika på måndag blir en toppenbonus!

Så välkommen hit och hämta hem din vovve, vännen min!

Felix har dessutom idag varit hos veterinären idag och är frisk i ögon, knän och hjärta. Hans mamma Doris fick ett nytt hjärtintyg och hon fyller snart 6 år. Även Kajsa 2 år  har hjärta u.a. och Ina 1 år är frisk i ögon, knän och hjärta.

På hemvägen fikade vi hos pappa Alexanders ägare Ewa-Lotta och det har alltså varit en mycket bra dag!

Helgfrukost

Visst är det mysigt med frukost i lugn och ro på helgen! Olle tyckte också att det var mysigt idag, och gott. Leverpastej - mums. Bortskämd? Hmm, kanske en aning :=)

Felix

Flera undrar varför Felix kommit tillbaka till mig. Det är bara det att familjen fick en bebis som visade sig vara allergisk så Felix fick flytta snabbt. Han har alltså varit en vanlig älskad familjehund hos jättegoa människor! Jag valde att köpa tillbaka honom för att kunna leta efter ett riktigt bra hem i lugn och ro. Att Felix sen växt upp till en riktig snygging, ja det var ju väldigt trevligt förstås! Han ser faktiskt ut precis som jag önskade från kombinationen Alex x Doris eftersom han är lik dem båda! Lika trevlig också för den delen - en perfekt cavalierpojk i mitt tycke! Visst är jag en stolt uppfödare - lite synd är det att alla mina tikar är släkt med honom.....!

Upp och ned

Livet är inte enkelt och går upp och ned. Stress och motgångar gör att det känns tungt och motigt, men som tur är brukar det vända till det bättre efter ett tag. Just nu känns det som att det vänder till det bättre för mig, med avklarade uppsatser och annat. Har fått kontakt med en härlig människa tack vare hundarna, vilket gör mig så glad! Goa vänner är så viktiga och nödvändiga! På hundfronten har jag dessutom plötsligt fått ett trevligt tillskott i Felix som är av min egen uppfödning (Milljas Claude Monet e: Sperringgårdens Christoper Da Vinci u: Lazycroft´s Zalma Hayek)

Jag hade inte sett honom på ett tag men han har blivit en stilig kille som fyller 2 år i slutet av juni. Måste erkänna att jag redan blivit mycket glad i denne kille eftersom han är en underbar individ! De flesta cavalierer är ju snälla och okomplicerade men vissa har ändå något extra, om ni förstår vad jag menar. Felix är mycket mild, trygg, kramig och glad - kom in i flocken här och allt är lugnt! Stort tack till förre ägaren som gett Felix den bästa omvårdnaden.

Här kommer några bilder på Felix, men nu är jag ingen bra fotograf så ni får ha överseende :)

Trött av att vila?

Denna helgen har jag inte ägnat mig något åt mina studier utan bara vilat och gjort trevliga saker. Men vad trött jag blev av att vila! Känns lite bakvänt, men det är nog så att kroppen trivs med att gå ned i varv, och tillåter sig att bli trött - gott trött.

Har alltså bara ägnat mig åt promenader med vovvarna, spelat spel med barnen, ätit god mat och bara haft det bra! Nu sitter jag i soffan under sex stycken cavalierer och ser på Wallander. Mysigt!

Valpköparbilder

Håller med andra cavalierbloggare om att man blir aningen splittrad mellan uppdateringar av hemsidan, bloggen och facebook! Tyvärr brukar hemsidan hamna längst ned på prioriteringslistan pga att den tar längst tid att ordna till. Ska försöka att skärpa mig framöver! Först har jag tänkt att sidan "valpköparbilder" ska uppdateras, och här kommer ett par smakprov på två syskonpar:

Milljas Celeste van Gogh & Milljas Caspian Picasso

&

Milljas Bella Lovisa & Milljas Bellman

Ljust

Känns som att det går mot vår, och inte bara ute. Jag har mycket att se fram emot framöver; allt från körslaget på TV, opponering och avslutning på historieuppsatsen (har skrivit om "Kvinnors roll i travet"), cavalierkurs med Sara Nordin, och framför allt...................... :=) vilket känns såååååå bra! Ändå senare drar utställningarna igång på allvar och jag avslutar mina studier = ett långt sommarlov! Dessutom kan det ju rimligtvis inte bli -30 grader i flera veckor nu, utan bli varmare och snöfritt.

Må gott, vänner!

Saga

Fotade lite ute i solskenet idag så här kommer en bild på Saga, min 7-mån. tik e: Hackensack Designed by Magic & min Doris. Saga har fått en ny favoritplats ute nu - högst upp på största ihopplogade snöhögen. Där sitter hon som en drottning och tronar (och kisar) i solens värme.

Underbara vänner & hundar

Träffade två underbara cavalierväninnor idag! Har dessutom gosat med och beundrat fantastiskt vackra cavalierer - kan man ha det bättre? Synd bara att jag inte lyckades smita iväg osedd med någon liten tricolor eller ruby under armen och någon liten B&T-sötis i fickan....... De hade passat såååååå bra hemma hos mig! My kind of dogs, om man säger så.

Tack mina vänner!

Bollhav!

Har ryggskott men då det inte hjälper ett dugg att klaga är det bara att försöka göra något åt det! Har nu försökt lyda alla goda råd så jag har ätit alvedon, promenerat, stretchat, suttit med värmedynor, suttit på massagestolen så att ryggen känns som ett enda stort blåmärke, badat isvaksbad (hmm, nu överdrev jag allt lite) m.m. Det som fungerat bäst har faktiskt varit att vila lite, något jag har aningen svårt att acceptera. Man ska ju GÖRA något åt problemet, så vila känns så......futtigt på något vis.

Klaga lite kan iof vara rätt skönt: "snääääälla gubben min, kan du massera min rygg lite, jag har sååå ont. När du ändå rest dig upp kan du då vara gullig att koka lite té också; baka någon god kaka, måla om köket och sånt där".... Nåja, köket blev inte målat, men té fick jag!



Men men, idag har jag faktiskt vilat och gosat ned mig i TV-soffan (och försökt skriva på min uppsats, med betoning på försökt) och då är vovvarna så lyckliga! Matte underst och vovvarna på, bakom, runt - ja, ni vet! Det är så mysigt ända tills man måste resa på sig, då känns det som att försöka ta sig upp ur ett sånt där bollhav det fanns på McDonalds innan det blev för hög smittorisk där, eller så var väl inte bollarna rätt storlek enligt EU eller nåt.... I alla fall så blir vovvarna så motsträviga när de märker att jag försöker kämpa mig upp och jag misstänker att de använder all sin tyngd (vad nu det är värt, mina småttisar) för att få mig att ligga kvar. Sen, när jag väl kommit upp, suckar de och går efter. Dit matte går, dit går mina vovvar - sötisar!