Den vanligaste hundrasen, som man också hittat flest fynd från, är den så kallade torvhunden. På latin fick den heta Canis Familiaris Palutaris, vilket översatt blir "Tamhunden från kärret". Dessa hundar var småvuxna och hade sin tidsperiod i yngre stenåldern. Även en större variation såg dagens ljus. De fynd som man hittade vid Ladogasjön fick ge namn till dessa, Canis Familiaris Palutaris Ladgensis.
Före stenålderns slut uppstod den kortnosiga rasen Canis Leinieri. Tysken Hilzheimer beskrev denna ras som föregångare till våra pinschrar och terrier. En dvärgform av dessa uppkom i bronsåldern. Spaletti, som denna blev kallad på latin, är föregångaren till våra Keeshounds.
Canis Familiaris Inostranzewi, var en art av hundar som blev upptäckt av en rysk vetenskapsman vid namn Inostranzew. Dessa hundar stammar ifrån yngre stenåldern och var så kallade stora hundar. Idag finner vi dessa raser bland annat i som det vi kallar rasgrupp 2, där exempelvis dobermann, rottweiler, sankt bernhardshund och berner sennen ingår.
Canis Familiaris Leinieri, en nära släkting till Canis Leinieri, är föregångaren till våra vinthundar. En tysk forskare, T.H. Studer, grundlade allt arbete rörande nära släktingar till vinthunden, nämligen den irländska varghunden och den skotska hjorthunden. De är vår tids största hundraser med en mankhöjd på runt 90 cm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar