Milljas blogg

Nya foton

2011-12-29T13:22:00.000+01:00

Har ni tänkt på att vissa hundar är stört omöjliga att få ett bra foto på? De sitter där som de snyggaste fotomodeller ända tills de ser kameran. Då ser de ut som sju svåra år med öronen i golvet och med konstiga miner.

Idag har jag lyckats (med hjälp av julskinka) få flera bra foton på min älskade gammelmora Doris! Jag har skrivit det förr men måste ändå säga: Det finns ingen som min Dorran! Hon är bara bäst <3

Måste också lägga ut ett par nya foton på Ronjas småttisar.

Och till sist ett på kramkillen Romeo!

valpar!

2011-12-27T18:07:00.000+01:00

02.15 den 23 december föddes Ronjas första valp. En kille och två tjejer blev det. Tyvärr är ena tikvalpen svag men vi kämpar på. Ronja var så duktig och hon är en sån duktig och fin mamma!

Naturligtvis är bebisarna såååå söta! Alla är ruby, helt utan vita strån.

Här får ni några foton på de små:

Önskar er alla en god fortsättning på julen!

Julefrid

2011-12-20T20:31:00.000+01:00

Tänk vad vissa saker eller händelser kan göra en varm i hjärtat och lysa upp vardagen! Sådana tillfällen måste man ta väl vara på och plocka fram ur minnet när livet känns motigt.

Idag blev jag varm inombords när det kom ett vackert "riktigt" julkort i postlådan med cavalierer på från en uppfödarkollega. Häromdagen bjöd svärmor oss på mysigt och gott julbord. Barnens förväntningar inför julen är en glädje. Eleverna sjunger julsånger i korridoren. Avslutningen idag var stämningsfull. Kanske finns det hopp om lite julstämning så småningom.

Julefrid - ett vackert ord med en vacker innebörd. Det måste vara med ett "tjockt" l + ett e efter jul för att det ska bli rätt :)

Julefrid är min önskan i jul. Att få känna mig avslappnad med frid i sinnet och att få känna uppriktig glädje. Materiella saker känns inte viktiga även om jag önskar mig ett par böcker.
Det finns så många som inte har det bra. Barn som saknar trygghet och de mest basala behoven. Barn som bara känner julen genom att föräldrarna är extra berusade och att de inte har lagad mat i skolan på loven. Utanför affärernas vackra och översållade fönster går hemlösa och fryser.

Min julklapp till mig själv ska bli att skaffa mig ett fadderbarn. Då har jag hjälpt till att göra skillnad för en medmänniska. Ett barn får trygghet, mat och skolgång.

Hur många av er hundälskare skaffar ett fadderbarn denna julen? Ska vi hjälpas åt att göra skillnad?

http://youtu.be/Z-TwE6tMkoE

Julkort

2011-12-17T09:49:00.001+01:00

Milljas önskar alla vänner en härlig och fridfull jul!

Jag började sända julkort på fb men jisses vilken tid det tar så nu ger jag upp och önskar samtliga God Jul här istället!

Mänskliga faktorn

2011-12-01T18:38:00.000+01:00

Alla kan göra fel. Ibland beror det på slarv, ibland på trötthet eller att vi är okoncentrerade av olika anledningar. Ofta är det helt ok - vi är ju faktiskt inte ofelbara, vi människor!

Ibland kan det dock bli konstiga eller t.o.m. allvarliga konsekvenser och då är det ju värre förstås.

Jag blev idag uppmärksammad på att SKK skrivit in fel datum på min Olles hjärtintyg. Det står 27/10-11 men rätt datum är 27/9-11. Obetydligt kan tyckas men det hade kunnat få onödiga och tråkiga konsekvenser då Olle parade en tik några dagar efter han fick sitt intyg. Nu behövde jag bara plocka fram intygen jag tog den dan (på flera av mina) och där står klart och tydligt 27/9 så det är bara att ringa SKK imorgon så får de rätta till sitt misstag. Men tänk om ingen sett detta? Då hade Olles 3 fina små döttrar troligtvis blivit felaktigt avelsspärrade och jag tror iaf inte att SKK bara bett om ursäkt och genast skickat nya stamtavlor gratis. Förhoppningsvis har jag fel men vis av erfarenhet från två andra gånger SKK skrivit in fel, då utställningsresultat, och det tog drygt ett år och flera telefonsamtal + mail innan det ändrades så är jag lite skeptisk till snabbheten. Jaja, alla kan göra fel och denna gången löste det sig i tid! Men ett gott råd (även till mig!) är att alltid kontrollera vad SKK skrivit in!

Här kommer en bild på Olles söta döttrar som finns hos Cavellis kennel!

Hundliv

2011-11-21T21:37:00.000+01:00

Hjälp, jag ska på utställning på lördag men vet inte var jag gjort av alla saker........ Ni vet, alla måstesaker såsom utställningskoppel och sånt där. Var det verkligen så länge sedan jag använde det? Hmm, det blir till att leta! Det man inte har i huvudet får man ha i benen eller händerna.

Och så är det första advent på söndag - hjälp igen! Städning, gardiner och pynt. Nääe, det får vänta till efter utställningen! Prioritering är ju viktigt, eller hur :) Hoppas verkligen att mina barn inte får stora men efter en uppväxt där de är helt på det klara med orden förlöp, hängning, provparning och diverse andra ord som lärarna frågar vad de betyder, när vi är på utvecklingssamtal. Lärarna börjar iof att lära sig ganska bra hur valpningar och allmän hundskötsel går till - kan vara bra att lägga på minnet vid eventuella kristillfällen!

Är vi hundtokar lite stolliga? Ja, min gubbe säger att det inte är något tvivel om det men att det är rätt mysigt trots allt. Ibland, tillägger han sedan..... :=) Men vet ni; jag avstår gärna ett prydligt hem utan tuggade lister och stolsben. Jag avstår utlandssemestrar - hade visserligen varit skönt men som ni andra uppfödare säkert märkt blir man inte rik utan snarare går alla pengar man mot förmodan skulle ha, tillbaka till hundarna på ena eller andra sättet. Dessutom: Det är inte alldeles lättvindigt att lämna ansvaret för 12 älsklingar till andra! Tänk er bara vilken huvudvärk personen skulle få bara av att läsa matlistan! Den ska ha det, den ska ha det och den tredje ska äta där o.s.v. Jag avstår dessutom gärna ett lättstädat hem utan hår, grus eller fästingar. Jag avstår utan problem sömn en hel vecka bara de nyfödda små valparna mår bra.

Skulle tro att många, många känner igen sig! Varför gör vi då detta när vi kunde ha ett rent lättstädat hem, tid till vila och spinning eller nåt, ha tid och pengar över till att resa och se världen?

Jo, naturligtvis är det KÄRLEKEN till dessa underbara små godhjärtade varelser och för uppfödare förhoppningsvis även en önskan om rasens bästa även i framtiden. Konstigare än så är det nog inte, men väldigt väldigt värdefullt! Vi må ha olika idéer om rasen vi föder upp och känslorna svallar många gånger. Det jag trots allt märkt i olika diskussioner är att det finns en önskan om att skydda sina älskade hundar eller t.o.m. värnar man om rasen även om åsikterna går isär många gånger om hur vi på bästa sätt ska göra det.

Jag tror på att lyfta fram positiva sidor om vår ras allt mer utåt men inte gömma problemen. Jag tror också att det är viktigt att vi uppfödare pratar med varandra, men visst behöver vi ett hälsoforum?

Kärlek!

Ljus framtid?

2011-11-18T21:38:00.000+01:00

Alla har vi olika bakgrund vilket påverkar hur vi tänker och vad vi tror på. Själv tror jag på forskning och kunskap. Glädjande nog så märks det att allt fler cavalieruppfödare i flera länder börjar intressera sig för att förstå orsaker och se samband bakom bl.a. SM. Lägger vi krut på detta kan vi visa världen att vi arbetar aktivt med cavalierhälsan och att sådana dumheter som att förbjuda rasen handlar om en uppblåst mediapåverkan. Hollands reaktion talar verkligen om vilken påverkan media faktiskt har på oss människor. Börjar en sak att lyftas fram uppmärksammas vårt medvetande om saken. Ett klassiskt exempel på detta är att man börjar se barnvagnar överallt när man får reda på att man väntar barn - tänker att många känner igen just detta! Samma fenomen har funnits om cavalierens sjukdomar ett tag pga att ett filmklipp om en hund med svåra SM-symtom spreds i media.

DET ÄR DAGS ATT UPPMÄRKSAMMA MEDIA ATT DE FLESTA CAVALIERER LEVER ETT LÅNGT LIV OCH DESSUTOM UTAN ATT MAN BEHÖVER BO HOS VETERINÄREN. VI BEHÖVER UPPMÄRKSAMMA MEDIA OM ATT VI UPPFÖDARE TAR RASENS HÄLSOPROBLEM PÅ STÖRSTA ALLVAR OCH ATT VI ARBETAR AKTIVT MED ATT TA TILL OSS, OCH ANVÄNDER OSS AV, DEN KUNSKAP SOM FORSKARE FÅR FRAM, OCH ATT VI INTE SOPAR PROBLEMEN UNDER MATTAN.

DET ÄR DOCK AV STÖRSTA VIKT ATT DETTA SKER PÅ ETT SERIÖST OCH LUGNT SÄTT SÅ ATT DET INTE GER MOTSATT EFFEKT OCH ÅTERIGEN ÖKAR FOKUS PÅ SJUKA CAVALIERER. VI MÅSTE VISA FRAM VÅRA GAMLA UNDERBARA HUNDAR OCH VERKLIGEN VISA HUR UNDERBAR OCH FANTASTISK VÅR RAS ÄR!

Många människor har uppfattningen om att "Uppfödare av rashundar tänker bara på att vinna på utställningar och erkänner inte att de har sjuka hundar. Dessutom avlar de på sjuka hundar bara de är snygga." Min erfarenhet är att ingen svensk uppfödare ansluten till SKK och Cavaliersällskapet medvetet avlar på sjuka hundar. Tyvärr finns det de som fokuserar mer på att avla fram utställningsvinnare än på hälsan men då måste vi kanske fundera på utställningarnas värde. Det handlar om vinna. Många människor har en stark tävlingsinstinkt, vilket inte alls behöver vara negativt. Det fyller mångas liv med mening. Och säg den av oss som anmäler och ställer ut hundar som inte drömmer om en bra placering? Resultatet av att vilja vinna hundutställningar är dock att uppfödare väljer att avla på allt mer exteriöra överdrifter därför att domarna nuförtiden premierar detta. Exteriöra överdrifter har visat sig öka sjukdomsinslagen på många raser. Gällande cavalierer har huvudformen börjat att diskuterats eftersom ny forskning indikerar att en förändrad huvudform kan vara en anledning till SM. Mer om detta längre fram.

Vem bär då ansvaret för exteriöra överdrifter? Min åsikt är att vi uppfödare anses duktiga och seriösa om vi vinner mycket och därmed syns i tidningar och andra media. Inte konstigt alls. "Kenneln X måste vara bra eftersom vi känner igen namnet från tidningar etc." De flesta människor, även domare, tycker att det vi ser ofta blir normalt och t.o.m. snyggt. Så fungerar faktiskt våra hjärnor. Jämför med mode: För något år sedan när Foppatofflor dök upp var vi många som aldrig kunde tänka oss att ta på dessa omåttligt fula saker på fötterna. Nu har var och varannan svensk sådana och få tycker att de är omåttligt fula längre. Våra hjärnor har vant oss och vi tycker att Foppatofflor ser rätt ok ut.

Vi uppfödare påverkas av vad domarna vill ha och domarna tycker att vissa exteriöra förändringar är snygga och dömer därefter. Vi kan välja att tycka att detta är ett ekorrhjul som vi inte kan påverka. Man måste väl få tycka om det man vill och döma och avla därefter. Eller????

NEJ, DET FÅR MAN FAKTISKT INTE! Detta är inget tyckande från min sida utan både uppfödare och domare ska, inte bör, följa denna! Idag sker tyvärr inte det. Min åsikt är att SKK inte fullgör sitt uppdrag genom att se till att domare dömer enligt rasstandarden och inte efter modenycker som inte på något sätt hör hemma i en utställningsring. Antingen bestämmer sig SKK och till dem kopplade rasklubbar att våra rasstandarder ska följas eller så avskaffar vi dem och låter domarna döma efter vad de tycker är snyggt. Idag befinner vi oss någonstans i mitten tycker jag. Alla domare dömer naturligtvis inte godtyckligt som tur är, men de är många!

Min förhoppning är att utställningarna åter ska bli ett forum som säkerställer att våra hundar följer gällande rasstandard.

Men, säger några av er nu; alla domare kan ju inte tolka rasstandarden likvärdigt så det måste ju bli olika. Naturligtvis, säger jag då, MEN om man läser rasstandarden noga är det många saker som inte är tolkningsbara och ännu fler saker som inte kan bli till sådana överdrifter vi ser idag hur vi än tänjer på tolkningsgränserna!

För att visa detta återgår vi till huvudformen som nu är uppe till diskussion. Det vi faktiskt vet om SM är att hjärnan inte får tillräckligt med plats pga skallformen. Tittar vi på cavalierers huvudform idag har många en klart förkortad sådan. Jag citerar en annan uppfödare som lyssnat på en engelsk forskare ang. SM ".... att cavalierens huvud har förändrats, det blir allt kortare, allt högre och mer framåt-tiltat med en fallande bakskalle, ibland helt utan nackknöl, dvs synligt avskild från nacken, vilket näppeligen torde vara till fördel för "bakhjärnans" utrymme." Forskaren sa även att hon i sin forskning kommit fram till att cavalierers hjärna är lika voluminös som hos en labrador. Det framkom inte varför men en ögonveterinär uppfödaren pratat med sa att ögonens, som är en del av hjärnan, storlek är kopplat till hjärnans storlek och då tycker jag att vi måste ta reda på mer om detta så att vi vet om det är så. I så fall måste vi sluta avla på allt större ögon för att minska risken för SM. Så kommer inte att ske så länge domare premierar stora ögon. Så är det bara.

Tittar vi på vad rasstandarden faktiskt säger om skallform och ögonstorlek ser det ut så här (jag tar med både den eng. och den svenska standarden)

Standard för Cavalier King Charles Spaniel
Ursprungsland/hemland:
Storbritannien


Huvud
Skallparti
Hjässan skall vara flat mellan öronen.

Stop
Stopet skall vara grunt. 

Nostryffel
Näsborrarna skall vara väl utvecklade och pigmentet svart – inga köttfärgade tecken.

Nosparti
Nospartiets längd från pannavsatsen till nosspetsen skall vara ungefär 4 cm. Nosen skall
smalna av jämnt mot nostryffeln. Ansiktet skall vara väl utfyllt under ögonen. Snipighet är
inte önskvärd.

Läppar
Läpparna skall vara väl utvecklade men inte hängande.

Käkar/Tänder
Käkarna skall vara starka med perfekt, regelbundet och komplett saxbett.

Ögon
Ögonen skall vara stora, mörka och runda utan att vara framträdande. De skall sitta långt
isär.

Öron
Öronen skall vara högt ansatta. De skall vara långa och rikligt hårbeklädda.

Hals
Halsen skall vara måttligt lång och något välvd.

Som ni ser är det svårt att tolka standarden till de högresta skallarna med höga stopen som är ett resultat av de förkortade huvudena. Att domare premierar sådana hundar är alltså ett direkt fel.
Ögonen ska vara stora men inte framträdande. Många cavalierer idag har riktigt stora och uttrycksfulla ögon och visst är det vackert. Båda dessa detaljer ger ett mycket sött och gulligt uttryck vilket vi människor är förprogrammerade att tycka om. Anledningen är faktiskt vår arts överlevnad. Bebisar har detta gulliga utseende och det hjälper oss att ta hand om våra små. Det är en stark drift som är kopplad til gulligt utssende - vi kan liksom inte hjälpa att vi dras till gullighet!

Så, då vet vi det :=) men om nu forskning och vetenskap, alltså inte tyckande och tro, pekar på att en förkortad huvudform och stora ögon troligt är en av orsakerna bakom SM; borde vi då inte ta detta på allvar när vi avlar i framtiden? Det borde vara en anledning till att SKK tar sitt ansvar och meddelar alla domare som dömer cavalierer i Sverige att de måste döma efter rasstandarden - särskilt noga gällande dessa två aspekter. Förhoppningsvis kan det sedan sprida sig till andra länder där det verkligen behövs då det inte är i Sverige vi har de värsta överdrifterna.

Detta är min åsikt och så jag kommer att avla i framtiden oavsett hur domare dömer. Hälsan går före utställningsresultat. Så kommer jag alltid att tänka och avla även om jag trots allt drömmer om fina utställningsresultat. Jag har gjort mitt val.

Ha en riktigt god helg!

Relationer

2011-11-09T17:52:00.000+01:00

Mänskliga relationer intresserar mig mycket: Hur vi uppträder mot varandra och varför. Att vara med i en grupp är sällan okomplicerat och inte blir det lättare då vi egentligen inte känner varandra. Sådana grupper hamnar vi i hela livet, såsom skolor, arbetsplatser och genom våra fritidsintressen. Naturligt nog bildas det i sådana stora grupper, mindre grupper där medlemmarna så att säga väljer varandra. Dessa valda grupper har ofta en stark samhörighet där man tycker och tänker på liknande sätt.

Finns det ett "vi" så finns det ett "dom". Världens farligaste ord, läste jag någonstans eftersom det är grunden till bl.a. krig, mobbning och andra konflikter.

"Vi" har i princip alltid rätt och tänker på rätt sätt. "Dom" gör fel saker och är inte värda att respekteras. Det "dom" gjort fel sprider "vi" skadeglatt ut till närmsta vännerna som har andra vänner som har andra vänner som...... Ja, ni förstår - ett rykte har uppstått och har "vi-gruppen" sagt så borde det ju stämma eftersom "vi" är så övertygande.

Gör "vi" efter ett tag samma saker som "dom" så felaktigt gjorde vänder "vi" det genast till vår fördel genom att lägga till eller dra ifrån så att det låter bättre utåt.

Känns detta igen?
Tyvärr förekommer det överallt. I hundvärlden förekommer det i stor grad eftersom vi konkurrerar genom tävlingar, avel och valpköpare.

Den stora frågan är egentligen, tycker jag, om det går att påverka det självrättfärdiga "vi-gänget" om att även "dom" är lika mycket värda och att det sällan blir något positivt i längden att trampa på "dom".

Eftersom detta är ett så intressant ämne, och då många i vår hundvärld upplever sig kränkta på olika sätt har jag tittat lite på vad expertisen säger:

Mobbning är i grunden ett grupproblem som handlar om relationer mellan människor. När man hamnar i en grupp uppstår olika processer som bottnar i behoven att tillhöra och bli bekräftad. Det kan leda till osäkerhet, avundsjuka, konflikter mm. Mobbning uppstår vanligtvis i en grupp där man mår dåligt tillsammans t ex där det är starka normer för hur man ska se ut och bete sig, där man talar illa om varandra, det är stökigt, det råder brist på tillit, man försöker hävda sig osv. Några i gruppen har kanske privata problem som gör att de mår dåligt och låter det gå ut över andra.

Det kan också vara att det saknas en stark ledare som sätter gränser för hur man får bete sig mot varandra. En lärare/ledare/chef som ser att någon är utsatt utan att göra något åt det signalerar att det ok att kränka. När det är dålig stämning i en grupp och otydliga gränser är det inte ovanligt att de negativa känslorna riktas mot någon som blir utsedd till syndabock. Då kan egentligen vem som helst bli utvald.

Vilka blir mobbade?
Vem som helst kan bli mobbad. Det är viktigt att inte leta efter något hos den utsatta som gör den till en mobbad person. Om man vill hitta fel hos en person för att rättfärdiga sitt beteende kan man hitta fel hos vem som helst. (från föreningen Friends hemsida)

Hur bör vi göra för att lösa dessa problem? Även detta kommer från Friends:

Vad kan man göra för att stoppa mobbningen?
Till att börja med bör skolan, föreningen eller arbetsplatsen ha ett handlingsprogram för hur man agerar om problem uppstår och vilket ansvar alla har. Detta dokument ska vara levande och aktuellt och alla ska ha tagit del av det. När man sedan misstänker att det förekommer mobbning eller kränkningar är det viktigt att ingripa direkt. I annat fall kan den som är utsatt uppfatta situationen som accepterad och utanförskapet förstärks ytterligare. Att ta tag i problemen direkt ökar dessutom möjligheten att förhindra att situationen förvärras.

Det är även viktigt att förstå att mobbning är ett grupproblem och inte bara handlar om en individ som betett sig illa. Därför ska man inte enbart fokusera på den som blir utsatt eller den som utsätter. Det kan leda till kortvariga effekter och ibland kan situationen till och med förvärras. Däremot är det naturligtvis viktigt att tydligt markera att man ser allvarligt på kränkningarna. I vissa fall kan det även vara fråga om att ha enskilda samtal där personen får ta personligt ansvar för sitt handlande. Det finns olika samtalsmetoder att utgå ifrån men Friends förespråkar att samtalet är lösningsinriktad och utgår ifrån att den som utsätter kan och vill förändras.
Vilka blir då mobbare?
Friends motsätter sig starkt att det skulle finnas någon speciell form av personlighet som gör att någon blir mobbare. Då orsakerna till mobbning bottnar i komplicerade processer som har att göra med både individer, grupper, normer mm. går det inte att härleda till en viss människotyp.

Min åsikt är att i princip ingen ser sig själv som mobbare och att vi alla bör fundera på vilka handlingar och vilket prat som kan riskera att kränka andra.

Jag avslutar med ett utdrag ur en dikt skriven av Eva Jonzon och hämtad från Föreningen STOPP:s hemsida:

Det finns människor som
krossar andra utan samvetskval
de sätter sig själva på piedestal,
saboteringar och förödmjukelser ingår i deras arsenal
deras brist på insikt är total.

Tänkvärt för oss alla, eller hur!

Så mycket att vara glad över!

2011-11-02T15:05:00.000+01:00

Sitter just nu vid köksbordet och dricker kaffe. På mina utsträckta ben ligger "gammelmoran" Doris och myser. Förmodligen vill hon helst ha en pepparkaka också, men midjemåttet säger något annat :) Motion - inte kakor gäller för min pigga underbara flicka! Hon fyller 8 år i maj, har färskt hjärtintyg ua, och ska få följa med ut i ringarna som veteran efter sin födelsedag. Spännande och jättekul!

Oooops - nu snodde hon min halvätna pepparkaka..........


I somras hittade Doris ett favoritställe hos Pia på Drömgruvan - en underbar geggig damm!

Jag är också så glad för att lille älskade Nelson som jag tyvärr måste sälja då han inte kan gå i avel, ska få flytta till sin gamle lekkompis Kiwi, numera Svante, med familj i Borås. Det hade inte kunnat bli bättre för Nelson och jag är såååå glad och tacksam över detta. Han kommer att få det alldeles perfekt hos Svantes familj!


Svante & Nelson

Det känns också så bra med mina hundar! De är underbara, snälla o goa och allt är harmoniskt i flocken! Mina två nykomlingar, syskonen Romeo & Sophie, är så himla mysiga och goa! Stamtavlemässigt är jag också så otroligt nöjd med dem! Jag ser framtiden an med glädje! Tror absolut att vi tillsammans kan få allt friskare cavalierer genom samarbete och om vi tänker att vi tar valpkullar för att det är bra för rasen hälsomässigt och inte endast för att få valpar eller utställningsstjärnor, så att säga!

Jag ser även fram emot lite utställningar framöver, bl.a. Stora Stockholm, där jag aldrig varit. Spännande att komma dit, hur det än går resultatmässigt!

Rubyvalpar är förhoppningsvis på G - runt julafton faktiskt, och det ska bli så mysigt med en bebisjul hemma i lugn och ro.

Ute är vädret milt och skönt och jag är inte ens irriterad på grus och blöta hundar inne - föredrar det framför kyla för första gången. Hoppas på en mild vinter!

Barnen har höstlov denna veckan, gubben är ledig och jag är ledig tors - sön. Skönt!!!!!

Önskar alla vänner en riktigt skön och harmonisk höstvecka!

Att veta, inte tro

2011-10-17T21:55:00.000+02:00

kräver kunskap. För att kunna avla fram allt friskare cavalierer måste vi ha kunskap om hur egenskaper/sjukdomar nedärvs. De flesta av oss har mött grunderna i genetik i skolan, men det är alltid bra att börja helt från början ändå när man ska förkovra sig djupare.

Del 1: Här kommer en enkel text + bilder för att förklara hur anlag nedärvs. Texten handlar om hur vi människor nedärver ögonfärg, alltså det klassiska exemplet inom genetiken:

Dominanta eller recessiva (vikande) anlag
Hos oss människor förekommer flera olika ögonfärger i många nyanser. Ögonfärgen är beroende av de anlag vi ärvt från våra föräldrar. Våra arvsanlag finns i kromosomerna och i varje kromosompar kommer den ena kromosomen från pappan och den andra från mamman. Båda dessa kromosomer innehåller anlag för ögonfärg, så du får alltså en ögonfärg från din mamma och en från din pappa. Den ögonfärg som därefter syns, alltså din ögonfärg bestäms av vilken kombination av anlag du fått. Om du får anlag för blå ögonfärg från både din mamma och din pappa får du blå ögon. Om du får anlag för brun ögonfärg både från din mamma och din pappa får du bruna ögon.
Om du däremot får ett anlag för blå ögonfärg och ett anlag för brun ögonfärg är resultatet inte lika självklart. Trots att båda anlagen finns blir du brunögd. Man säger att anlaget för brun färg dominerar över det blå, som viker undan. Vad som dock är viktigt att komma ihåg är att du i alla fall bär med dig anlaget för blå ögonfärg.

När man ska beskriva arvsanlag använder man bokstäver. I det här fallet med ögonfärg använder man ex "B" (anlag för brun ögonfärg - dominant - stor bokstav) och b (anlag for blå färg - vikande - liten bokstav). För att beskriva vad som händer med arvsanlagen använder man sig av något som kallas korsningsschema.
Barnet får ett anlag från vardera förälder. Detta gör att barnet har två anlag för samma egenskap. Vissa av dessa egenskaper är dominanta och andra är vikande (recessiva).

Fortsättning följer...........

Min idealvärld

2011-10-08T00:23:00.000+02:00

Visst måste man få ha drömmar!
I min drömcavaliervärld visar vi uppfödare en enad positiv bild utåt för att visa hur fantastisk vår ras faktiskt är! Vi visar hur oerhört vänliga cavalierer är i alla lägen! Säg någon annan ras där man kan placera samman ett gäng främmande vuxna hanar på ett litet utrymme utan att något händer? Säg någon cavalier som ser skrämmande ut? Säg den människa som inte smälter för en cavalierblick?

Enkel psykologi är att ju mer man pratar om en sak, desto större utrymme får det i människors medvetande. De senaste åren har det fokuserats mycket på cavalierens sjukdomar. Sådant kan göras i en positiv eller i en negativ anda. I några länder (bl.a. Holland, Danmark, Finland) har man fokuserat på att lyfta fram saken enbart på ett negativt sätt vilket resulterat i att det tagit oanade proportioner. Man har tillskrivit rasen cavalier många sjukdomar som endast ett fåtal individer faktiskt har. Om man jämför det med oss människor skulle man kunna säga att vi borde utrotas då rasen kan få: Aids, cancer, hjärt- & kärlsjukdomar, allergier, mage/tarmsjukdomar, olika blodsjukdomar, ledsjukdomar, ögonproblem, tandlossning - ja, ni förstår. Människorasen har benägenhet för alla dessa + många fler.
Frågar vi veterinärkåren får vi svaret att cavalieren faktiskt oftare kommer för hälsokontroller än för behandlingar. Kan det faktiskt vara så att pratet om cavalierens problem eskalerat så till den grad att det blivit som en spiral som suger åt sig mycket mer än vad som är relevant i sammanhanget?
Jag vill inte på något sätt dölja att det finns hälsoproblem hos rasen, men skilj på rassjukdomar och sjukdomar som drabbar hunden som individ!

Frågan är: Vill vi hjälpa eller stjälpa rasen Cavalier King Charles Spaniel?

Jag anser att vi uppfödare kan klara av att avla bort de problem cavalieren har - men då måste vi stå enade och göra det från en positiv synvinkel. Inte sprida elaka rykten om den och den linjen därför att man själv har en annan. Vi måste hjälpas åt att förstå vilka kombinationer som givit SM eller tidiga hjärtfel. INTE såga enskilda individer. INTE såga uppfödare. INGEN uppfödare vill föda upp hundar med benägenhet för sjukdomar, men däremot MÅSTE vi hjälpa varandra med kunskap.

Kunskap, inte tro och ryktesspridning är nyckeln till cavalierens framtid! De forskare i England som aktivt arbetar med att hitta det genetiska svaret till hur SM nedärvs menar att vi idag har flera bra verktyg som hjälper oss i kampen mot SM och att det är möjligt att avla bort sjukdomen. Kunskap om stamtavlor är grunden enligt dem, och dessutom har vi en god hjälp i att scanna.

Läs artikeln om detta här:

http://www.dogworld.co.uk/News/39-SM-health

I min drömvärld blir Sverige ett föregångsland för cavalierens positiva framtid! Cavalieren är den OPTIMALA SÄLLSKAPSHUNDEN och naturligtvis går det, med aktiv och medveten avel, att få allt färre fall av tidiga biljud och SM.

Eller hur, uppfödarkollegor? Visst ska vi i Sverige visa både blivande valpköpare, SKK samt andra länder att vi vill och att det är möjligt!

Sötnosen Princess, Milljas Can't Stop Love

Priser & avel

2011-09-26T22:45:00.000+02:00

En annan kennel tog häromdagen i sin blogg upp frågan om prissättning på våra valpar och avelshanar. Det är en mycket intressant och bra fråga!

Jag har också funderat en del kring detta då jag har en bakgrund inom travsporten där man tänker på ett helt annat sätt än i hundvärlden.

Det vanligaste sättet hos cavalierfolk nu för användning av avelshanar är att betala en summa vid parning och sedan samma summa för varje levande valp vid tre veckors ålder. Ett annat alternativ (mer vanligt förr tror jag) är att betala en engångssumma. Det sistnämnda alternativet verkar vanligt hos flera andra raser. Jag personligen tycker att det första alternativet känns mer rättvist då man först betalar för tjänsten parning, och sedan för det antal valpar som faktiskt fötts och lever.

Priset då? Inom travet spänner priserna mellan ca 10 000 kr - 150 000 kr (finns både lägre och högre priser). Man betalar ofta vid betäckning + när fölet är fött och lever. Den stora prisskillnaden beror på hingstens stamtavla, prestationer och popularitet. Det bestäms av hingstägaren men regleras av stoägarnas intresse. En hingst får maximalt betäcka 150 ston/år (semin). Får inte hingsten tillräckligt med bokningar till begärt pris brukar det sänkas nästkommande säsong.

En skillnad mellan häst och hund är att hingstarna inte får gå i avel utan att först ha blivit värderade av en avelsvärderingsnämnd. Detta för att man vill att hingstarna ska TILLFÖRA något positivt för travsporten - det är viktigt. Alltså inte endast producera fler föl. Man bedömer stamtavla, prestationer, exteriör samt röntgar benen. Efter något år bedöms de om och då beror det på avkommorna om hingsten får fortsätta.

För cavalierer gäller kontroll av öga, hjärta och knän. Priset verkar inte bero på meriter, stamtavla m.m. vilket, för mig, känns mycket underligt. Priset är faktiskt ganska lika för de flesta hanar idag. Men ska en omeriterad hane kosta lika mycket som en som har bra meriter?

Hur bedömer vi sedan stamtavlorna gällande friskhet (hjärta + SM) utan att det blir skitprat och felaktig ryktesspridning? Just det senaste känns mycket svårt, men meriter är ju lätt att se så någon prisskillnad kanske borde förekomma trots allt?

Ett direkt fel tycker jag att det är då cavalierhanar får para obegränsat antal tikar. Matadoravel kan bli katastrofal gällande hälsan! Idag är det även helt upp till hanhundsägaren att utvärdera om hanen ska fortsätta att producera valpar. Jag tycker att det vore bra om hanar endast fick lämna ett visst antal valpar/kullar per år innan de fyllt 6 år för att undvika att hanen sprider alltför tidiga biljud eller tidigt utvecklad SM. Efter 6 års ålder kan hanen få para fritt antal tikar. Detta är min åsikt och så jag kommer att göra med de hanar jag äger.

Priset på valpar är ju också i princip samma för en intressant kull av bra (hälsa + utställning) härstamning som för en kull där kanske det enda positiva är att de är renrasiga. Detta tycker jag är ännu mer ologiskt, men samtidigt skulle jag hellre köpa en valp från helt omeriterade föräldrar än från toppmeriterade om stamtavlan säger att den första kullen har större chans att bli friskare.......

Hmm, detta inlägg kanske gav fler frågor än svar, men en intressant frågeställning är det likaväl!

Dante lyser som guld i höstsolen.

Positivt

2011-09-17T20:04:00.000+02:00

Idag var jag på uppfödarträff via Cavaliersällskapet. Det var trevligt och vi diskuterade valpningar, parningar, sjukdomar m.m. Det var högt i tak på våra samtal och ingen smutskastning i sikte trots att vi hade olika åsikter. Toppen, tycker jag!

Att det dessutom var mycket trevligt ordnat på en mysig bygdegård med mycket god mat och överraskningar gjorde dagen komplett. Det enda "felet" var att klockan gick alldeles för snabbt :)

Stort tack till er som anordnade dagen; det gjorde ni bra!

Voffo gör ho på detta vise?

2011-09-09T19:24:00.000+02:00

Mina senaste blogginlägg har väckt mycket huvudbry hos en del. Andra undrar om det har hänt mig något otrevligt och att jag därför skriver om att vi alla bör uppföra oss bättre. Vissa tycks tro att mina inlägg är riktade till dem.

Så här är det: Att det råder en hätsk och dålig stämning mellan cavalieruppfödare är varken något nytt eller något jag har hittat på. Det var en vedertagen sanning långt innan jag började föda upp cavalierer, vilket var 2006. Av de uppfödare jag träffat verkar alla rörande överens om att det inte är någon trevlig stämning, att det är grupperingar, skitprat m.m. Ingen verkar tycka att det är ok. Många har blivit sårade. De flesta försöker dra sig undan därför att de är rädda för att råka ut för skitsnack.

Man verkar "gilla läget" därför att man inte tror att det är något man kan påverka.

Jag har funderat länge på detta eftersom jag är intresserad av socialpsykologi - alltså samspelet mellan människor. Som jag skrev i mitt första blogginlägg om ämnet "Mobbning & åtgärder" så har jag aldrig stött på en grupp människor som har större problem med skitsnack och trakasserier än vår cavaliervärld. Jag har tyckt att det varit underligt eftersom vi alla har samma intresse: vår underbara ras cavalieren.

Jag har alltså funderat länge på detta och tyckt att det är synd att ingen försöker göra något. Många jag har pratat med tycker precis detsamma. Att jag själv skulle försöka göra något fanns inte på min världskarta förrän det mognat fram vad, och det har tagit sin tid. Det jag provar att göra är att få oss alla uppmärksamma på våra egna gärningar: Vad vi säger, skriver och gör. Detta för att man aldrig kan ändra någon annan.

Varför lägger jag mig i och stör på detta sätt????
   Tja, förhoppningen om en förändring till det bättre förstås. Jag gillar handling istället för bara prat, och som en av uppfödarna vill jag hjälpa. Jag försöker inte vara bättre än någon annan eller så, men jag tycker att det är bättre att prova något istället för att bara beklaga mig om att det är synd och skam att så trevliga folk inte kan visa varandra respekt. Min förhoppning är att fler kommer att våga, och göra det som de tycker är bra! Tillsammans kan det gå, åtminstone ett litet steg i rätt riktning.

Jag skriver absolut inte dessa inlägg till någon/några speciella individer. Det finns ingen sådan mening alls med mina blogginlägg. Det kan verka som att det jag skriver kan passa in lite på oss alla, och det är för att jag skriver i allmänna ordalag, till oss alla lika. Om det är svårt att förstå: Läs igen. Det finns inga bakomliggande budskap till den eller den. Däremot tar man åt sig olika saker beroende på vad man har i sitt eget bagage, så är det för alla. Tycker man att jag går tufft fram kan det bero på att man får mycket att fundera på om sig själv.

Ska man behöva ändra sig nu då? Ska man behöva hålla tyst och inte våga säga det man vill? Får man inte prata hund längre?

Man behöver inte ändra sig själv alls, men ändra lite på vad och hur du säger saker.
     Man ska säga det man vill, men fundera lite extra på om du verkligen vill säga allt. Välj att inte säga det som kan skada din medmänniska. Stanna upp, fundera, och gör sedan ett medvetet val. Kommer du på efteråt att det blivit fel kan du göra ditt bästa för att rätta till det. Frågar någon om något känsligt: Svara på bästa sätt du kan men försök att inte skada din nästa.
     Prata hund? Jo, det är ju just det som är själva poängen! Om man inte behöver vara så bekymrad över om man kan våga ge förtroenden utan att det kommer tillbaka i någon konstig form kan man diskutera det vi behöver diskutera för vårt avelsarbete. Om vi gemensamt bestämmer oss för att inte sprida skitsnack om hundar, linjer, parningar osv kan vi förhoppningsvis våga diskutera mer öppet och konkret tillsammans om hur vi tänker. Tillsammans kan vi då göra mycket mer positivt för rasen genom att vi vågar vara mer öppna om de skilda kunskaper vi har samt kan diskutera fler kombinationer på parningar om inte olika avelshanar ratas pga ägare/kennelnamn eller så.

'We can never obtain peace in the outer world until we can obtain peace within ourselves' - The Dalai Lama

Gör mot din medmänniska vad du vill att hon ska göra mot dig, helt enkelt!

En go höstbild jag hittade i kameran. Tror att yngste sonen fotat :=)

Får man vara och tycka olika?

2011-09-07T19:43:00.000+02:00

Vi är alla olika, precis som det ska vara; till utseende och personlighet. Vi har olika kön, sexuell läggning, religion, hudfärg, språk, politiska åsikter - ja raddan kan göras lååååång. Allt är fullkomligt naturligt och gör skapelsen komplett.

Det är mer komplicerat angående att få tycka vad man vill. Antikens greker myntade begreppet demokrati, men det gällde bara vuxna fria män, alltså inga kvinnor, slavar eller utlänningar. Redan här ser vi problematiken! Idag har vi demokrati i många länder, men långtifrån i alla. Man riskerar t.o.m. livet för en åsikt eller annat i vissa länder.

”Jag håller inte med om dina idéer, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att uttrycka dem”.
Så här sa fransosen Voltaire (1694-1778) redan på 1700-talet, och det visar att frågan om att få tycka vad man vill aldrig varit enkel.

Meeen, säger ni nu: Så är det inte idag. Nej, vi som bor i Sverige idag har turen att leva i en demokrati där vi med lag & rätt faktiskt får tycka vad vi vill - det är fantastiskt faktiskt!

Meeen, säger jag nu: Bör vi alltid säga vad vi tycker? Är det så viktigt för oss att basunera ut alla våra åsikter även om de sårar eller rentav skadar någon annan människa? Voltaire kämpade för rätten att uttrycka sina åsikter, men det handlar om att man inte kan bli rättsligt dömd för det. Hur han tyckte angående om man bör säga allt, förtäljde inte den historien :=)

Etik, moral, medmänsklighet, acceptans om olikheter m.fl. vill jag hellre lyfta fram än den rättsliga rättigheten.

Vi får alltså tycka att den och den uppfödaren är korkad och har fula hundar om vi vill, men snälla, snälla uppfödarkollegor: Tänk det om du känner att du måste, men säg det inte högt så att det sprids! Det sårar om det når den omtalades öron och var finns vinningen med det? Är det så viktigt att sprida din åsikt om din medmänniska? Måste du ha rätt? Mår du bättre om din "rätta" åsikt kommer ut och även når din kollegas öron?

Mitt budskap idag blir alltså: Fundera på vad din egentliga orsak är att sprida dina åsikter. Vilken vinning finns för dig, för berörd part, för sakfrågan?

Fundera på det här: Om du känner att ditt budskap faktiskt är viktigt; skulle du kunna framföra det till vederbörande på något annat sätt? Kanske t.o.m. på något vänligt sätt?

Faktum är att mycket pekar på att större förändringar/förbättringar sker om saker diskuteras konkret, seriöst och vänligt! Vinningen för alla parter blir större!

Varför är detta viktigt att diskutera då?
Min personliga åsikt är att alla alltid vinner på vänlighet och trevligt bemötande även om man tycker helt olika om saker! Jag VILL att människor ska vara olika, och ha rätt till det, och jag VILL att man ska kunna föra fram skilda åsikter, MEN utan att det skadar andra!

För att tydliggöra kopierar jag här mitt inledande stycke:
Vi är alla olika, precis som det ska vara; till utseende och personlighet. Vi har olika kön, sexuell läggning, religion, hudfärg, språk, politiska åsikter - ja raddan kan göras lååååång. Allt är fullkomligt naturligt och gör skapelsen komplett.

Detta är min åsikt och jag får tycka så. Tyvärr finns det många som inte håller med mig alls. Jag exemplifierar: kvinnoförtryck, olika lön pga kön, homosexuella får inte gifta sig i kyrkan, dödskjutningarna på Utöya, Hitlers judeutrotning, mobbning pga "fel utseende/kläder, o.s.v.
MED ANDRA ORD: Man får ha olika åsikter men man måste inte uttrycka sig på sådant sätt att det riskerar att skada andra, bara för att man tycker en viss sak! Du får tycka att regeringen för fel politik, men skjut inte ungdomar från det partiet! Du får tycka att din uppfödarkollega parar för många tikar, men du måste inte sprida ut att du tycker så om det kan upplevas negativt av, eller få negativa följder för, kollegan.

Må väl och sprid hellre vänliga ord än vassa! Gör ditt medvetna val!

Olika, men vänner!

Känsligt......

2011-09-05T23:52:00.000+02:00

Mitt förra blogginlägg om mobbning och åtgärder var helt klart ett känsligt ämne. Det gick i korthet ut på att alla måste börja med att tänka över vad de själva säger och skriver för att förbättra stämningen mellan oss cavalieruppfödare.

När man känner sig träffad kan man bli rädd för att ens inre sanna jag känner att det ligger något i det man hör/läser. Det känns obehagligt inombords. Ett vanligt försvar mot denna typ av rädsla är att bli arg. För att rädda bilden av sig själv, det egna jaget, använder man omedvetet olika typer av försvarsmekanismer. Alla gör det, och som sagt är det ofta omedvetet.

En sådan typ av försvarsmekanism är projicering som, enkelt förklarat, betyder att man för över sina förbjudna/dåliga tankar på andra. Syftet är att kasta bort skulden från oss själva genom att beskylla någon annan för samma sak, exempelvis: Kalle säger att Nisse ljuger, men i själva verket är det Kalle som ljuger. Kalle har nu lyft bort det jobbiga erkännandet för sig själv att han ljugit och tror på att det faktiskt var Nisse som ljög. Kalles inre jag känner sig mer tillfreds.

Detta är vanligt i grupper som inte fungerar väl. "Det var inte jag som spred det ryktet, utan han/hon."

Så länge vi fortsätter att projicera saker på andra och inte erkänna för oss själva att vi gjort något fel är det svårt att förändra något. Vi kan bara förändra oss själva, aldrig andra.

Vi kan bara hoppas att andra i gruppen börjar acceptera oliktänkande och inte smutskasta andras val trots att man själv inte håller med.

Gällande hundvärlden finns konkurrens om placeringar i utställningsringen, om avelshanar, om acceptans i grupper osv. Detta gör att många gärna trampar på andra på olika sätt genom smutskastning, felaktig ryktesspridning m.m. för att själva komma högre upp på stegen. Vissa törstar efter berömmelse och dyrkan och är livrädda för att pedistalen de själva satt sig på ska ska börja falera.

Genom att lyfta fram svårigheterna som finns mellan oss uppfödare i ljuset, kommer jag att bli mer och mer avskydd. Särskilt då av de som känner sig mest träffade. De flesta kommer att tycka att jag är väldigt obekväm. Varför lyfta fram detta jobbiga när det lättaste är att gömma och glömma? Mitt svar på detta är att jag helt enkelt avskyr oacceptans, mobbning, smutskastning osv. Moral och etik helt enkelt. Någon måste som sagt våga och jag vågar även om jag vet att jag kommer att bli ståendes i kylan, troligtvis ensam.

Då jag är lärare i historia kommer nästan alltid frågan upp om varför ingen stoppade Hitler, när vi läser om Andra världskriget. Eleverna tycker att det är självklart att de själva skulle vågat om de levt då. Det är självklart att våga saker om man står en bit ifrån, men är man mitt uppe i något följer de flesta massan. Det är enklast och man kan lätt gömma sig mitt bland alla andra. "Ingen kan tycka att mina åsikter är fel eftersom jag håller med den grupp jag vill tillhöra." Så gör de flesta eftersom det är enklast. Jag menar förstås inte att folket i cavaliervärlden är jämförbara med Hitler på något sätt :) utan drar den parallellen därför att vi alla har någorlunda samma uppfattning om att vad Hitler gjorde var gruvligt fel. Det jag menar är att det är lätt att se andras fel, men sällan sina egna.

Än en gång: Tänk på vad ni själva säger och gör så kommer vi alla att få det så mycket trevligare tillsammans!

Mobbning & åtgärder

2011-09-02T19:58:00.000+02:00

Om ens barn mobbas anser nog de flesta att barnet behöver hjälp för att klara upp situationen. Vuxenmobbning är ett tabubelagt ämne, och få vågar hjälpa eller ens låtsas om att det existerar.

Föreningen mot mobbning, Friends, skriver på sin hemsida: Mobbning är ett problem som rör alla. Det finns i hela samhället och alla har någon gång varit inblandade även om man inte själv varit utsatt eller drivande.
För att få bukt med problemen krävs att vi alla engagerar oss, slutar blunda och istället tar mod till oss att skapa förändring.

Jag har arbetat på några olika arbetsplatser, i skilda miljöer och dessutom varit engagerad i travvärlden så jag har träffat många sorters människor och grupperingar. Ingenstans har jag mött sådan intolerans, avund, missunsamhet, misstänksamhet, skitpratande, utfrysning och faktiskt ren och skär mobbning, som inom cavaliervärlden, uppfödare emellan. Inte särskilt mot mig utan som en ständigt varande del av "vår" lilla uppfödarvärld. Det cirklar runt: Från, och mot, olika personer. Jag har länge förundrats över detta och försökt se förklarningar eller samband. Det har sagts mig att det är bäst att stänga öron och ögon och låtsas som att det inte existerar; att det då förhoppningsvis försvinner. Det har det bevisligen inte gjort på många år utan snarare eskalerat. Det lustiga är att det bara är "alla andra" och "aaaaldrig jag" som pratar elakheter.

Mobbning försvinner inte av sig självt, och jag anser att det är fegt att inte våga göra något åt saken. Någon måste våga! Jag vill arbeta för trevlig stämning och trevligt bemötande, och mot mobbning, trakasserier och kränkningar! Det är en hobby vi håller på med och det ska vara kul!

Vi måste alla börja med oss själva!
Ju fler som blir medvetna om hur de själva beter sig mot varandra desto bättre förutsättningar skapas för en trevlig hobby. Det handlar om hur du pratar och beter dig; live, i telefon, på fb och på bloggar.

Här får du tips från Friends som du kan använda dig av! Tipsen är egentligen för arbetsplatser men jag har ändrat lite så att det passar bättre.

Säg hej till dina uppfödarkollegor när ni syns på utställningar! Det kan verka bagatellartat men det handlar om att bli sedd.
Ta tid till fika när det finns möjlighet – det är vetenskapligt bevisat att det är bra för stämningen när man tar sociala pauser.
Sätt dig bredvid olika kollegor så lär du känna flera. Tänk särskilt på dem som verkar vara utanför gruppen.
Fundera över hur du pratar. Vilka fördomar, normer och stereotypa förställningar förmedlar du? Det kan hända att du utesluter kollegor ur gruppen utan att du ens tänker på det.
Häng inte på skitsnack eller förnedrande skämt som gör sig löjliga på andras bekostnad. Byt samtalsämne, gå därifrån, säg att du inte håller med, att du inte känner personen eller att du inte vet hur den har det. Om det inte känns bekvämt behöver du åtminstone inte delta i snacket själv.
Om du tycker att någon har gjort något bra – säg det! Vi behöver alla få höra att vi är duktiga!
Uppmärksamma varandra på ett positivt sätt.
Du kan själv stötta den som är kränkt eller utanför gruppen genom att visa att du ser och bryr dig. Häng inte på kränkningarna, ge ett leende, sätt dig bredvid eller ring upp, fråga vad personen har för planer just nu och lyssna om hon/han behöver prata. Det är de små sakerna som räknas. Det behövs oftast ganska lite för att någon ska känna sig bättre.
Säg ifrån! Om du vill kan du även markera för de som kränker att du inte tycker att det är ok. När och hur man säger ifrån beror på person och situation. Det kan vara bra att ha i åtanke att personer som kränker kan vara osäkra och må dåligt själva av olika anledningar. De behöver precis som alla andra bli sedda och hörda. Därför kan det löna sig att vara schysst även mot de som kränker genom att exempelvis le mot eller prata med! Visa att det är beteendet det är fel på - inte personen!
Bra tips att börja med tycker jag!
Får man inte ha olika åsikter, tycke och smak då gällande utseende, linjer, parningar osv? Naturligtvis får man det! Det är dock skillnad på att diskutera olika åsikter och att kränka och förtala.
Detta är svårt, särskilt då vi alla har olika erfarenheter och kunskaper om stamtavlor exempelvis gällande hjärta och SM. Jag är dock övertygad om att det går att prata konstruktivt och informativt för att förbättra rasen istället för att slänga skit och sprida rykten. Se till rasens bästa istället för att utestänga och kränka människorna! Vem som äger eller har fött upp ska inte behöva spela roll.

Hälsningar från en som slutat blunda och vill skapa en förbättrad sammanhållning och stämning mellan uppfödare!

Tre små flickor

2011-08-30T22:01:00.000+02:00

Arbetsnamnen är flera på dessa tre sötnosar eftersom de är så runda och goa: De tre små grisarna, köttbullarna, hängbuksvinen, osv men mest blir det faktiskt just sötnosarna!

De är 2 veckor och tre dagar idag och börjar vilja upp på benen så smått. Öppnat ögonen har de gjort och provar att skälla lite. De är sååååå söta!

En av flickorna ska jag samäga med min underbara arbetskompis och där ska hon bo. Det kommer att bli toppen! En flicka är tingad och en är fortfarande till salu. Vem som ska vart är inte bestämt än.

Behöver jag säga att mina barn gillar valparna?

Annat.....

2011-08-27T23:18:00.000+02:00

Jag läser mycket. Just nu läser jag Nybyggarna, den tredje delen i Vilhelm Mobergs serie om Karl Oskar och Kristina, och jag bara älskar denne romanserie. Språket är så lysande och handlingen så jordnära och gripande. Har ni ännu inte läst Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna samt Sista brevet till Sverige så gör det! Det är en verklig litterär skatt.

Kantarellhund?

2011-08-23T21:25:00.000+02:00

Idag såg jag en annons i lokaltidningen om kantarellsök för hund. Jag skulle behöva en antikantarellkurs! Ofta blir det kantarellmos med en bunt glada hundar hoppandes mitt i! Det måste ju vara riktigt kul att leka med de där sakerna matte sikar in sig på! Så helt klart skulle jag behöva en kurs för att locka bort hundarna från kantarellerna, inte lära dem att leta efter dem. Inte nog med det, nu har Lion & Lovis kommit på att matte leker jaga-leken om de snor de där gula leksakerna ur korgen! Lion tänker dessutom att de där sakerna måste vara supergoda så rädd matte är om dem, så han sliter isär dem och tuggar i sig dem till min stora fasa! Tänk om det inte är bra för hundar att äta kantareller? Har försökt att leta efter info på nätet och det verkar inte vara någon fara, men Lion får stå bunden en bit bort från kantarellerna hädanefter när jag plockar!

Här är kantarellätaren Lion:

....och på hundfronten utställningar med CERT!

2011-08-11T19:46:00.000+02:00

Samma dag vi gifte oss tog Roy, Milljas Claude Monet, storslam igen i Finland - denna gången rejält med både CERT, CACIB & BIR!!!!!! Största grattiset till ägaren Tarja på kennel Cisosan!

Roy-pojken har nu två finska CERT så hjälp mig att hålla tummar och tår för ytterligare ett!


Roy, för 1,5 år sedan

I skrivande stund sitter jag bredvid valplådan i vårt sovrum och tittar på Roys kullsyster Celeste som ska till att valpa!

Milljas Celeste van Gogh

Pappa till valparna är snygge Alan, Amantra Alan A'Dale, som ställdes ut för första gången i Sverige, i Ransäter på lördagen. I mördande konkurrens blev han 4BH (4:e bäste hane) med reserv CERT för domare Marja Kurritu! Det var riktigt kul att visa denne gentleman.

Visst är han vacker, Alan!

Med till Ransäter var även Lord, Tibama's Lord of the Ring som fick excellent och blev 3:a i öppenklass hanar för domare Sara Nordin! Inte illa för en 4-årig debutant! Lord bor hos min granne Elisabeth tillsammans med Aragon.

Till sist en ny bild på sötnosen Aragon, Tibama's Golden Highlight, som numera bor tillsammans med Lord. Aragon har parat sin första flicka så nu hoppas vi på små sötnosar hos kennel Bernerhagen! Aragon är den mest godmodige och snällaste cavalier jag mött!

....och störst av allt är kärleken!

2011-08-11T18:57:00.000+02:00

Så mycket har hänt sedan jag senast bloggade att jag inte riktigt vet var jag ska börja! Jag tror att jag helt enkelt börjar med det "nyaste", vilket innebär att jag och Fredrik efter alla år tillsammans äntligen gifte oss i lördags!

Då ingen av oss ville bli utsatta för möhippa/svensexa bestämde vi oss för att hålla vigseln hemlig och då vi ville ha det litet och enkelt blev endast de allra närmsta släktingarna bjudna (på min 40-årsfest, trodde de!). Jag insåg att vi trots allt var tvungna att tala om det för våra föräldrar eftersom jag inte skulle hinna fixa allt själv - Fredrik jobbade mycket de två veckorna innan. Några till var vi tvungna att berätta för pga omständigheter och några hade gissat sig till att vi skulle gifta oss, men för flera blev det en stor överraskning! Vet inte om de hämtat sig än, faktiskt :=)

Med enorm hjälp av våra föräldrar, Fredriks kusin Mikael samt Kenta på Drömgruvans blev allt färdigt i tid, och det blev så fint och bra! Pia var med mig och handlade smink, och det var tur det, eftersom jag har väldigt dålig koll på sådant. Pia höll på att skratta ihjäl sig när jag berättade att det var flera år sedan jag senast handlade smink och att de burkarna och flaskorna nästan var fulla! Jag funderade faktiskt om smink kunde torka när jag senast använde det på studenten och upptäckte att jag såg mer rynkig ut efter att jag sminkat mig än innan....

Själva vigseln blev precis så vacker, känslosam och romantisk som jag drömt om. Jag kommer att ha den dagen i mitt hjärta för resten av min livstid, det är helt klart!

Att få känna sig så fin en gång i livet var fantastiskt, och de som gjorde det möjligt för mig var mina fantastiska arbetskamrater Annelie och Veronica. Annelie sydde min alldeles perfekta brudklänning, och ni ska veta att den inte kunnat passa mig bättre om jag så anlitat de dyraste lyxskräddarna! Annelie är utbildad textillärare och Veronica utbildad frisör och dessutom undervisar hon på skolans frisörprogram, så ni kan förstå vilka duktiga och varmhjärtade arbetskamrater jag har som gjorde min dag så perfekt! Veronica sminkade mig, kan tilläggas :) Att en av min mammas dagbarn från förr, som jag mer eller mindre växt upp tillsammans med, numera är musiklärare i Göteborg, kom och sjöng så vackert och känslosamt för oss i kyrkan gjorde upplevelsen ännu starkare. Sandra sjöng "Du är allt" samt "Mitt livs gemål".

Här kommer lite foton tagna av Fredriks kusin Emma och min lillebror Daniel:

Här är Sandra Häggh, som sjöng för oss, med!

Blommor från mammas rabatt + korn från åkern.

Här berättar Eva hur vi träffades :=) Ser ni den härliga skylten Mikael gjorde åt oss!

Klänning + frisyr bakifrån

ser ut som jag har pärlor i håret, men det är risgryn :)

Min kärlek <3

Våra underbara älskade barn Oskar & Filip var så stiliga även om Filip blev lite rastlös :=)

Semester

2011-07-12T01:08:00.000+02:00

Sommar och sol! Det är härligt. Att få vila upp sig och sänka tempot är skönt för alla och så även oss här i huset. Vi har haft en liten semestertripp till östkusten, men mer om det i nästa blogginlägg! Först måste jag visa lite badbilder från idag. Vi bor bara drygt 100 m från en liten sjö och där är det bara vi som badar vilket innebär att hundarna alltid är med, och jag lovar att det blir mycket bad med en sjö så nära och två badsugna barn! Alla hundarna badar inte, men Doris, Olle, Saga, Nellie och Dante älskar det! Även Mattis, tyvärr måste jag säga eftersom han inte får bada ofta pga att pälsen tar lååååång tid på sig att torka om jag inte blåser med hårblås efteråt, vilket är varmt för honom. Leia, Ronja, Raija och Lovis skulle inte drömma om att blöta ner sina tassar medan Nelson och Lion kan plaska runt i vattenbrynet. Alan, som är här tillfälligt för parning, tycker nog att de andra hundarna är lite tokiga som verkar gilla det där blöta så mycket :)

Att åka båt är också kul tycker flera av hundarna. Här är en bild från förra året på Doris. Idag åkte Saga med oss en tur när vi provade motor på båten.

Här är vi på väg upp till huset.

Inser att jag missat att fota hundarna NÄR de simmar, så det får bli kameran med snart igen!

Mest bortskämd av dem alla......

2011-05-27T20:30:00.000+02:00

säger min gubbe att lille Nelson är!

Hmm, tja - han är nog faktiskt väldigt bortskämd :) men är man så här liten och söt är det ju inte konstigt, eller hur?

Förra helgen

2011-05-20T11:41:00.000+02:00

var helt fantastisk! Vi var i Morokulien tillsammans med Mattis uppfödare och flera andra trevliga colliemänniskor, på norsk collieklubbs huvudutställning. Före detta var han endast utställd 5 ggr med 3 cert & BIR + 2 BIG-placeringar, men han hade aldrig varit med om sådan konkurrens som nu så jag hade inte en blekaste aning om hur detta kunde tänkas gå.

Efter suverän hjälp av uppfödarna Peter & Malena med att göra Mattis utställningssnygg, och Peter som proffsigt visade Mattis, fick Mattis med sig toppkritik, Ck och en andraplacering i öppenklass hanar. Ni kan tro att jag var stolt!

Efter en mycket trevlig lördagskväll med grillning och trevligt prat så kändes söndagens utställning mer avslappnad. Mattis hade visat att han står sig i högsta konkurrensen så nu fick det gå som det ville, tänkte jag.

Då Mattis, med Peter som suverän handler igen, knep förstaplatsen i öppenklassen med Ck och toppkritik än en gång, kändes det helt otroligt! När han strax därefter blev placerad på andraplats i bästa hanklassen med CERT, ja då skuttade jag omkring med världens största smile :) och kunde inte tro att det var sant! Min älskade nallebjörn Mattis <3 Det var inte mer än ett par år sedan som jag drömde om att någon gång i livet kanske kunde få uppleva ett cert, och nu har Mattis 4 och Olle 1! Hoppas verkligen att många får uppleva denna glädje, för det ÄR en stor glädje att det någon gång går riktigt bra om man gillar att ställa ut - det vore ju trist om man inte blev väldigt glad!

Som om inte Mattis placering vore nog kom Mattis halvbror Hampus (NOCH Rudängens Cameron) som BH4 och Mattis halvsyster på andra sidan (NOCH R. Exact A Ruby), drog till med BIR och sedan BIS, ja då kändes det helt otroligt överväldigande suveränt! Jag kan bara bocka & buga till Peter & Malena på Rudängens för ett alldeles fantastiskt avelsarbete och engagemang! Då dessutom alla deras collies har ett fantastiskt mjukt och fint temperament kan jag inte tänka mig bättre collies! Tack för det ni gör för rasen!

Här ser ni först uppfödargruppen som fick alldeles fantastikt beröm av domare Peter Bailey:

Först ser ni NOCH R. Cameron, sedan Mattis, dagens BIS NOCH R. Exact A Ruby samt NOCH R. Cheyenne

Mattis & Peter på lördag

Söndagen med CERTet i domarens hand!

Vår ståtlige kille ser ut som en kung i väntan på sin tur!

Söndagen avslutades med att Filip gick barn med hund och de var så duktiga han och Mattis!

Hmmm

2011-05-10T23:07:00.000+02:00

Just nu önskar jag att jag vore en man eftersom de mindre ofta göra en mängd saker samtidigt, utan fokuserar på en sak i taget. Vi kvinnor har generellt en högre tendens att göra flera saker på en gång, och visst klarar vi det! Problemet är att det kan bli lite snurrigt inne i huvudet ;) Hmmm, vore intressant om man kunde scanna eller något och se hur hjärnaktiviteten ser ut när det är många saker på G!

Jag vill hemskt gärna lägga 100% på flera saker: jobbet, familjen, hundarna och huset. Lösningen vore om ett dygn vore 24 tim x 4 vilket vore superduperbra! Jag vill ju så mycket, och allt det här är så kul! Tidsmässigt är det jobbet jag lägger mest tid på eftersom jag i princip varje kväll och helg rättar och planerar. Tyck inte synd om mig eftersom jag verkligen tycker att det är kul! Utställningssäsongen drog igång i helgen och sedan rullar det på hela sommaren vilket även innebär träning och massor av extra pyssel med hundarna. Allt detta är också så kul! Familjen kommer alltid främst i mitt hjärta så jag ser verkligen fram emot utställningar framöver eftersom vi nyss köpte en större husvagn som hela familjen ska mysa i. Hemma finns det alltid så många trista måsten, men i husvagnen får vi mer tid för varandra! Huset då. Ja, här vill jag renovera och göra snyggt! Tiden och pengarna finns dock inte alls, men jag vill!!!!

Utställningen i helgen som gick var i norska Kristiansand och det var sååå trevligt! Jag åkte tillsammans med Aud på Tibama's och vi hade en avslappnad och go helg med massor av hundprat! Stamtavlor och avel med hälsan i full fokus kan aldrig diskuteras nog!

Jag ställde ut min lilla Leia och hon var så duktig och tyckte nog att premiärutställningen var helt ok - mycket tack vare snälla och mjuka domaren Sara Nordin. Det är oerhört viktigt att unghundar möter vänliga domare, tycker jag! Första gången jag ställde ut min Mattis på en liten inofficiell utställning mötte vi en domare som vrängde upp munnen på min valp, som han då var, och körde in handen för att känna på varenda tand. Det tog många långa minuter för stackars Mattis som hölls fast i över- och underkäken av domaren. Hade det varit idag hade jag alla gånger tagit min hund med därifrån direkt. Som tur är så är Mattis en cool kille så han fick inga men av den hänsynslösa behandlingen.

Leia fick bedömningen Excellent 3ukk vilket jag var jättenöjd med! Jag gick även med charlien Robbie som blev 2BH med reserv-cacib, med Lisa som fick excellent och 4ökt samt med snyggAlan som dock lämnat pälsen kvar hemma i badkaret, men excellent blev det iaf! Lisa är en härlig flicka för hon är så glad och sprallar! Även om det är snyggt när hundarna står fint och stilla gillar jag ännu mer att se hundars glädje!

Nu vet vi snart resultatet från Eurovisions första deltävling, so - nightynighty folks :=)

Söta Lisa

Lisa igen, som nu är tillbaka hos Aud på Tibama's

vackre, men hårlöse Alan A'Dale

Äntligen

2011-04-30T12:04:00.000+02:00

kan jag njuta av vår och sol - lite i alla fall! Pollensäsongen är inte min bästa om man säger så, men med ny medicin vände det till det bättre igår så att jag kunde gå ut en liten stund från mitt fängelse (= inne). Det var sååå underbart ute och jag kunde inte låta bli att ta med kameran och fota mina älskade vovvar!

De fyra minsta kollar vem som är starkast! Det ser ut som om minstingen Nelson leder :=)

Japp, här vinner han den sista ronden!

Efter vinsten funderade han på att åka rutschkana, men det var allt lite för läskigt för lille mig, tyckte Nelson.

Kiwi spanar in Olle som brukar ta sig en tur i kanan då och då - busOlle är en sköööön kille!

Leia tycker att Olle kan leka själv - fina flickor solar och tar det lugnt istället för att fara upp och ner i en rutschkana, tycker hon!

Mattis sitter stilla så att jag hinner fota honom för en gång skull. Han är en aktiv kille, min älskade Mattis!

Dante glänser som guld i solen - han är så vacker!!!!

Olle kisar i solen. Sekunden efter kastade han sig ner för rutschkanan igen!

Lille sötnosen Gurkan ska heta Whisky och flyttar utomlands så fort rabiessprutorna är klara. Berättar mer senare om detta!

Önskar er alla en lugn och skön valborg!

Vilken födelsedagspresent!

2011-04-24T16:14:00.000+02:00

Man ska ju inte prata för högt om kvinnors ålder sägs det, men sånt struntar jag helt i! Jag fyller snart 40 år och min gubbe frågade häromsistens vad jag önskade mig. Det ska vara något jag verkligen vill ha, och han sa att han därför inte bara vill köpa något utan att fråga mig först. Han berättade att han funderat på en fin systemkamera, vilket jag hemskt gärna verkligen vill ha, men att han misstänkte att det egentligen finns något jag ännu hellre önskar mig - och han har ju rätt förstås.......

Det som har värkt länge i hjärtat är att jag inte hade någon helfärgad tik här att para med min drömhund, dvs Ringo, och att jag som faktiskt haft Ringo här inte har någon valp alls efter honom! Detta visste min gubbe så min födelsedagspresent blir den bästa tänkbara - en B&T Ringo-son!!!!!

7 finfina kullar har fötts och några av dem har fått just underbara B&T-hanar! Ringo präglar verkligen sina avkommor så dessa gossar är faktiskt lika! Valet föll på vilken tiklinje (alltså valpens mamma) som bäst passar in på min framtida avel, så därför finns en underbar liten gosse här från kennel Tradesman!

Min present anlände i fredags, eller ja, jag fick äran att själv åka och välja då det fanns två B&T-hanar! Med mig var min äldste pojk Oskar samt min underbara arbetskamrat Annelie. Vi hade så trevlig med mycket prat och fika i gröngräset på vägen till Fagersta. Väl där blev vi bjudna på en mycket god laxmiddag av de sympatiska och supertrevliga Kicki och Sven-Olof.

Och så valparna då! Helt underbara allesammans! En otroligt bra och jämn kull där jag helst hade tagit med mig allihopa - åtminstone B&T-tiken och en rubyhane också! Lillkillen som fick följa med hem heter Tradesman Qulan och kallas Nelson efter Nelson Mandela. Jag har haft huvudbry ända sedan vi åkte till Fagersta i fredags ända till idag om vad han ska kallas :=) Vill ha ett namn som syftar på mitt arbete. Flera förslag haglade i bilen: Freud (psykolog), Émile (karaktär i Rosseaus roman), Petrus (historia - det är ju påsk!) osv, osv!

Här kommer några bilder på sötnosen Nelson!

Ha en fortsatt go påskhelg!

Vårdag!

2011-04-17T22:40:00.000+02:00

Idag har vädret varit underbart och trädgårdsbordet har fått flytta ur sitt vinteride. Premiär för middag + kaffe ute och det kändes härligt efter denna långa vintern.

Hundarna njuter verkligen av friheten när de kan gå ut och in som de vill eftersom dörren står öppen.

Här kommer några ögonblicksbilder från idag på kisande vovvar i solskenet:

Vackre Amantra Alan A'Dale "Alan" sitter på trappan till glasverandan och spanar.

Milljas Rock You Like A Hurrican "Gurkan"

ser alldeles trött ut! Det är jobbigt att leka :)

Milljas Don't Stop At The Top "Kiwi" ser ut som om han blivit ertappad med något bus.

Tibama's Marilyn Monroe "Leia" med svansen som en flagga!

Tibama's Joker By Urmenveen "Lion" med solen i ögonen och "snus" under läppen :-)

Tibama's Julie Andrews "Lucy" tycker att det är varmt!

Milljas Dream of Goal "Olle" med mossa i öronen :-)

Sist ut är sötnosen Tibama's Remember The Time "Ronja" som njuter av solen.

Önskar alla vänner en bra vecka!

Robbie!

2011-04-12T17:59:00.001+02:00

Så trevligt!

2011-04-09T18:38:00.000+02:00

Idag har jag haft en mycket trevlig och avslappnad dag tillsammans med fyra uppfödarkollegor! Vi har tittat på cavalierer, fikat och haft det riktigt trevligt! Synd bara att klockan går så fort, vi hann knappt börja prata så vi får träffas snart igen! Tack Anki & Inger för fikat och för att ni fixat och donat, Monica för att vi fick komma till ditt fina hus och Annelie: trevligt att träffas och att prata stamtavlor! Tack även för de fina blommorna!

Skönt vårväder har vi haft idag och då vi fikade i Monicas inglasade veranda hade vi en vidunderlig utsikt över sjön där isen började släppa från kanterna. Måste faktiskt varna för isar och hundar! En bekants hund gick genom isen häromdagen och klarade sig med nöd och näppe.

Årets första vitsippor står på bordet och det är underbart att tänka på att vintern faktiskt är över!

Charmtrollet Kiwi på bilden. Han söker en alldeles egen familj att gosa med!

Tankar på kvällskvisten

2011-04-01T22:17:00.000+02:00

Jag har ett toppenjobb vilket gör att jag orkar tackla min hobby.
Ironi?
Nej, faktiskt inte.

Jag och min gubbe arbetar båda mycket, men nästan aldrig samtidigt. Detta för att hundarna ska ha det bra, vilket är en självklarhet. Priset är att vi sällan hinner göra något tillsammans eller göra några större projekt såsom renovera, vilket vi sannerligen skulle behöva!

Mitt arbete är mycket krävande och jag ger allt. När jag kommer hem på kvällarna är jag helt slut. Samtidigt har jag inga problem med att ge allt när det finns så mycket glädje, värme och gemenskap. Av de egenskaperna finns det ytterst lite i hundvärlden.Nu menar jag uppfödare emellan. Som tur är finns alla goa valpköpare vilket väger upp mycket!!! Tack till alla er - ni är underbara!

Varför håller jag då på med det här? Det finns bara bara ett svar, och det är KÄRLEKEN TILL HUNDARNA samt en stark drivkraft till att förbättra rasen. Då menar jag hälsomässigt, även om det är trevligt med utställningsfina hundar.

Men visst funderar jag på ganska ofta om det är värt mödan. Jag menar: en hobby har man ju för att den ska ge energi, inte ta, eller hur!!!

Livia & noveller

2011-03-28T22:49:00.000+02:00

Sitter i TV-soffan och planerar morgondagens lektioner för mina elever. Novellanalyser blir det. Noveller är korta berättelser som ofta vill säga oss något tänkvärt. "Handkraft" heter morgondagens analysobjekt och handlar om ett barns försök att bli sedd av sina klasskamrater. För er som tycker om att läsa rekommenderar jag novellen "Pälsen" av Hjalmar Söderberg:
http://runeberg.org/histrett/05.html

Här är Livia som bebis. Jag tycker att hon är så söt och go, mi lella smöla!

Ditten & datten

2011-03-22T22:04:00.000+01:00

Våren är på ingång och ljuset med den. Det är skönt men samtidigt längtar jag så efter riktig värme att jag gärna skulle vilja hoppa framåt en månad! Gärna tills det är torrt på marken.......:) Golven är inte rena många minuter efter dammsugaren eller moppen, om man säger så.

På jobbet är det full fart men jag trivs så bra, och särskilt när jag märker att någon elev verkligen fått upp intresset för något. Glädjen jag märker då är magisk! Samtidigt undrar jag om jag är galen som studerat i fem år och tjänar sämre än de flesta jag umgås med, och de flesta av dem arbetar på fabrik, i affär och liknande.

Här hemma är det så många måsten som styr tillvaron. Jag drömmer om semester för hela familjen men det har vi absolut inte råd med, och har heller aldrig haft. Tänk bara, en vecka i sol och inga måsten! Någon gång kanske vi kommer ikapp med ekonomin efter många år av fattigdom p.g.a. studielån. Man blir inte rik på att ha kennel, om någon undrar :=)

Här löper fyra tikar samtidigt - inga övriga kommentarer.......:=)

Kennelhostan är som tur är på upphällningen, men eftersom jag hann sälja tre av valparna innan jag visste om den så kände jag att jag som seriös uppfödare inte kan låta detta drabba köparna, så jag har betalt alla valparnas veterinärbesök + antibiotika. Den summan är nu snart 6000 kr sammanlagt. Jag hoppas verkligen att den/de som tog med sig sjuka hundar till utställningen i Norge verkligen tog storslam på utställningen, så att det var värt smittspridningen. Nåja, huvudsaken är att valparna mår bra och att deras familjer kan känna sig trygga - då är jag nöjd!

Konstigt

2011-03-17T21:55:00.000+01:00

Det känns konstigt och riktigt tomt när en hund man älskar lämnar en! Nu har fine, underbare, älskvärde gentlemannen Harana Ringo Starr åkt hem till Tibama´s i Norge, efter sitt gästspel som avelshane här. 7 tikar parades och 7 fina kullar har fötts! Måste säga att det är kul att ingen tik gick tom eftersom det trots allt inte är billigt att para och drömmar kan gå i krasch. För min personliga del har tiden med Ringo här varit så nyttig eftersom jag är ny på att själv ha ansvar för en hane som ska para. Ringo är en riktig gentleman mot tikarna eftersom han uppvaktar och tvättar - och dessutom vet han vad han ska göra, så att säga!

Något som var riktigt jobbigt var att Ringos öga blev skadat av min Mattis som olyckligtvis skulle leka och lyckades träffa Ringos öga med en klo. Så nära att lägga ner allt vad hunderi heter har jag aldrig varit. Tänk er själva att ha fått förtroendet att ha, i mitt tycke, en av de allra bästa cavalierer jag mött, och så blir han skadad här hos mig. Jag var helt knäckt, förtvivlad, ledsen, förkrossad - ja, alla såna känslor. Efter (nästan) 100 besök hos ögonspecialisten på Karlstads djursjukhus lyckades hon övertala mig att Ringo inte var döende eller ens sjuk. Det sa hon även efter första besöket och de andra som jag åkte på bara för att kolla en extra gång........ Nu var det ju så att Ringo skulle para och jag trodde att det var kört eftersom han var skadad. Jag frågade specialisten om och om och om igen om det var SÄKERT att han kunde/borde/skulle para. Då det dessutom var tre tikar på raken som väntade frågade jag ytterligare 50 gånger om han verkligen orkade/borde para dessa tre. Ärligt talat tror jag att hon blev trött på mig :) Hon svarade, varje gång (!), att ett skadat öga inte hade något att göra med parning och att Ringo inte åt några mediciner som kunde påverka varken honom eller tikarna/valparna det minsta. Då dessutom Ringo inte på något sätt var nersatt eller trött utan i fin form och pigg och glad sa veterinären än en gång att naturligtvis ska han få para. För säkerhets skull åkte jag även till veterinär nr 2......:))

Det var den historien men jag tycker fortfarande att det är hemskt att snyggingen Ringo blev skadad här.

Här är en nytagen bild av sötnosen:

Det som är så speciellt med Ringo är faktiskt varken att han är superfin eller att han har en kanonintressant stamtavla (vilket han har och han är superfin!); nej, det är hans otroligt perfekta cavaliermentalitet. Jag VET nu hur en idealcavalier ska vara. Han är nu min rasstandard på alla sätt. Lite kul kuriosa är att alla 7 uppfödarna sagt att deras valpar är lättvindiga redan från början - kul att höra! Jag hoppas verkligen att ni som parat med Ringo får goa livskamrater med Ringos temperament! Vackra är de - det har jag redan sett!

Saknar dig min vän, men jag vet att du är hemma och har det bra! Det ska bli spännande att se de fina valparna växa upp!

Nu ska jag natta mina stackars hostande vovvar. Tyvärr kom Mattis hem från en utställning i Norge där någon hänsynslös hundägare såg till att sprida kennelhosta. Verkligen inte kul! Flera av mina älskade vovvar har hostat/hostar. Just nu är det de valparna som hostar värst. Mina små stackare - imorgon bitti blir det veterinärbesök för dem.

Så fina!

2011-03-12T15:28:00.000+01:00

Se här på dessa gossar - visst är de fina! Det är lille "Caddy", Milljas Let The Good Times Rock, som myser i nya mattes knä samt hans morbror "Roy" Milljas Claude Monet. Ögongodis; även om jag är partisk ;)

Vanlig vardag

2011-03-10T23:06:00.000+01:00

Eftersom vi har hundarna inne hos oss och inte i något speciellt hundrum/hundhus så känns det sällan välstädat. Visst önskar även jag ett tiptop prydligt hem men då måste jag välja bort närheten till hundarna och det vill jag inte! Folk som kommer hit får stå ut med att hundarna är runt mina ben och att de får hundhår under strumporna!

Så här ser det ut hos oss en helt vanlig vardag: inte nyborstade men älskade vänner!

Några ligger i eller på soffan

"Ligg stilla Dante så att jag kan tvätta dig", ser Lisa ut att mena.

Kiwi ligger i, eller ja - nästan i, sin korg

och Arragon ligger på golvet och tittar på TV:n!

Glad!

2011-02-27T20:20:00.000+01:00

Bland det mysigaste jag vet är att titta på valpar som leker; då blir jag glad!

Här kommer några bilder på mina busvalpar från idag. De är 8 veckor på tisdag och så otrolig charmiga och söta! De ser ut som små ulliga fyrkanter eftersom de har så mycket päls. Dessutom gillar de mat :)

Här är de med Filip som provar att teckna av valparna.

Lite slitsamt blev det så de fick vila lite mellan varven :)

Här vänjer sig Caddy med dammsugaren!

Och sedan blev han hungrig :=)

Teckningsobjektet Gurkan.

Till slut orkade de inte mer utan slocknade i en hög.

En hel veckas sportlov väntar mig och barnen nu så jag hoppas på fint väder!

Lättad!!!!

2011-02-23T23:19:00.000+01:00

Att åka till veterinären för att ta intyg på sina älskade hundar är bland det läskigaste jag vet. Jag kan inte påverka något eller ens gissa resultatet.

Igår var det Leia & Nellies tur att ögonspeglas och knäundersökas. När det var klart och båda var utan anmärkning blev jag så oerhört lättad och glad! Passade på att ta hjärtintyg på Lion när jag ändå skulle dit även om han inte fyller fyra förrän i mitten av augusti. Hjärtat slog så fint och var ua!!!! De tolv milen hem kändes lätt att köra.

Tibama´s Lacoste Inspiration "Nellie"

Tibama´s Marilyn Monroe "Leia"

Tibama´s Joker By Urmenveen "Lion"

Lyckliga barn!

2011-02-21T21:57:00.000+01:00

Så här nöjd är lilla Ayla när hon sover gott i blivande lillmattes knä, som är mycket lycklig för att få träffa sin blivande kompis för första gången. Ayla kommer helt klart att bli mycket älskad hos denna genomtrevliga familj!

Alla hjärtans dag!

2011-02-14T23:34:00.000+01:00

Jag älskar min familj, alla mina hundar och mina vänner! Love you <3

Söta som små sockertoppar

2011-02-05T22:36:00.000+01:00

är valparna nu! De blir 5 v. på tisdag och har flyttat ut i TV-rummet. De har träffat de andra hundarna och de stora är så försiktiga och fina när de nosar på dem. Aningen överraskande är att foxterriern Raija verkar helt såld på valparna och lägger sig försiktigt mitt bland dem och tvättar dem.

Livia och Kiwi


Lisa och lilla Märta

Det är inte helt lätt att vara en lite valp i en stor värld! Först måste man tex ta sig upp på höga hinder och sedan dessutom ner också!!!! Godis gör sitt bästa och kastar sig in i äventyret :)

Upp.........

och ner!

Nu på lördagskvällen har melodifestivalen dragit igång så Caddy passade på att sjunga en snutt!

Ha en fortsatt trevlig helg alla vänner

Tibama´s Rainbow Poet - Dante!!!!!

2011-01-25T18:51:00.000+01:00

Här kommer äntligen bilder på Dante! Han är en glad, pigg och mysig liten kille och som ni ser på de två nedersta bilderna vet han redan vad han ska göra när han blir stor :))) Svarta Doris som löper ser måttligt road ut men snäll och tålmodig som hon är låter hon honom hållas. Blir man fotad så passar man också på att bita i kamerasnöret!

Dante har kommit!

2011-01-19T01:01:00.000+01:00

Som svensklärare har jag länge tänkt att jag någon gång ska kalla en hane för Dante efter författaren till ett av världshistoriens mest betydande verk, "Divina commedia", en italienare vid namn Dante Alighieri som levde på 1200-talet. Jag tänkte visserligen även en gång kalla en ruby för Fjant efter lilltrollet i tecknade "Trolltyg i tomteskogen", men jag får se hur det blir med det namnet..........:=))

Nu är han då här, min gudomlige rubykille Dante! Stort och varmt tack till Anki & Stefan på Bernerhagens kennel för hjälpen - det var så snällt av er att Dante fick åka med!

Dante är en liten pigg och glad 2,5 mån pojke som förenar de här fantastiskt vackra rubykillarna:

2 foton av pappa Harana Michael Buble "Mikey":

Visst är han snygg! Har träffat honom "live" en gång och han är en glad och trevlig kille.

Morfar är min"rasstandardscavalier" Harana Ringo Starr. Denne underbare kille som jag fått den store förmånen att älska är den mest älskvärde och perfekte cavalier. Han är mycket vacker och framför allt är hans mentalitet exakt så som rasstandarden föreskriver. Ringo är den mest lättälskade individ och ni som träffat honom en stund förstår vad jag menar! Ni skulle se honom när vi åker pulka med barnen: Ringo hoppar i mitt knä varje gång jag sätter mig i en pulka och är hellycklig när vi susar ner för backen! Öronen fladdrar och ögonen lyser. Varje gång pulkan stannar rundpussar han mig i ansiktet som om han ville säga att detta är KUL och sen springer han ivrigt före mig och kollar att jag är med för ännu ett åk. Tror att han skulle kunna åka pulka i flera timmar :) Jag kommer att sakna honom enormt när han flyttar hem till Aud på Tibama´s igen snart, men jag får ju hälsa på förstås!

Ringo:

Dantes mammas halvbror är vackre Tibama´s The Love You Save "Kompis" som även är pappa till min lilla Livia. Kompis är så mild och go och han har de underbaraste mörka vackra ögon och den mörkaste rubypäls; som polerad koppar i solsken.

Kompis:

Att nu få dessa tre i en, alltså Dante, är som en dröm för mig! Jag samäger honom med Aud på Tibama´s vilket är mycket trevligt.

Foton på Dante kommer så fort jag fått lite hjälp - det är fullt ös i lillkillen så de bilder jag försökt ta ser endast ut som bruna suddiga streck :)

Valparna

2011-01-10T19:46:00.000+01:00

Här kommer de första bilderna på Celeste och hennes små sötnosar! Här är de tre dagar gamla men de är i verkligheten dubbelt upp, alltså hela 6 dagar :) Det blev 4 hanar & en tik. Tiken ligger i mitten och har två runda ringar på ryggen :)

Här är den störste hanen som yngste sonen kallar för Gurkan :)

Vid seriöst intresse för valp, ring Marielle 0531-42466.

*

Bilder + kritik

2011-01-01T15:28:00.000+01:00

Exellent type, exellent head and expression, exellent bodytype, very elegant neck, topline and angulations. Exellent temp., with perfect presentation.

På översta bilden ser ni Mattis & Mariann + Mattis uppfödare Peter & Rudängens Joeline som blev BIM

Mattis!!!!!

2010-12-31T01:25:00.000+01:00

BIR, cert & BIG 3:a idag i Letohallen, Norge!

Jag är en mycket stolt ägare till Mattis som är en underbart go, trevlig och positiv kille, förutom att han är såååå snygg! En perfekt kompis helt enkelt och jag bara älskar honom.

Domare var Dagmar Klein från Rumänien och hon tyckte att Mattis var excellent på alla sätt, även i sitt temperament, vilket han verkligen är även utanför ringen!

Mattis uppfödare lyckades dessutom nå BIM-placeringen med Mattis släkting Joeline som ännu bara är 10 mån! Stort grattis till bådas superresultat Peter & Malena!

Mattis ställdes idag av Aud på Tibama´s duktiga dotter Mariann och Mattis kommer att stanna hos henne ett tag för utställning i Norge! I Sverige behöver collies bruksmeriter för att få ett utställningschampionat och det har inte funnits passande spårkurser att gå i närheten och jag inser att jag inte klarar det helt på egen hand, även om Mattis är duktig på att spåra. Slutkontenta = Mattis kommer på grund av mig inte att nå en svensk titel vilket är synd, men en norsk är möjlig och jag tycker att han förtjänar möjligheten att nå en sådan. Mariann är en mycket duktig handler och hundmänniska och jag är så lyckligt lottad att hon gärna hjälper mig med Mattis! Att han redan verkar glad i henne och hennes collietik gör ju inte saken sämre! Är Mattis glad så är jag glad! Han är en så social och trygg kille att han redan första natten hos Mariann sov på rygg med alla tassarna i vädret, precis som han brukar göra hemma :)

Nu ska jag sova gott efter dagens glada resultat! Bilder kommer senare :)

Spännande!

2010-12-29T00:00:00.000+01:00

Idag har jag hämtat hit en liten tjock sötnos med en go bebismage - Celeste! Det sparkar för fullt där inne i magen :) Hon är en mycket söt flicka som jag sålde som valp men nu har lånat in för avel av snälla Petra som äger Celeste. Pappan till bebisarna heter Anton, Gnistans Fandago-Colgada och bor hos Cederliz´kennel. En riktigt charmig snygging, eller hur:

Här är en snöig men söt Celeste, Milljas Celeste van Gogh.

Ring Marielle på 0531-42466 vid intresse för blenheimvalp.

Bättre sent än aldrig

2010-12-27T22:10:00.000+01:00

Här kommer fler vackra julkort! Tusen tack alla rara vänner. Några julkort gick tyvärr inte att lägga in här, men de var så vackra de också och alla är lika uppskattade!

Sååå fin!

2010-12-14T20:06:00.000+01:00

Måste blogga en gång till idag :)

Hittade en pinfärsk bild på Roy, Milljas Claude Monet, på Annis Pearls hemsida. Där bor han i all bekvämlighet och kärleksfullhet. Jag är så tacksam att Roy bor hos Annika med familj! Han har dessutom blivit pappa den gode Roy till två välskapta bebisar. Kika in på www.annispearls.se så får ni se!

Här har fotot fått en liten "jultouch".

Visst är han en snygging?

Varm i hjärtat

2010-12-14T18:42:00.000+01:00

Jag älskar verkligen att få julkort! Det värmer i hela kroppen när ni snälla vänner faktiskt tar er tid att skicka till just mig :) Så många vackra julkort dessutom - jag blir imponerad! Tack så mycket mina vänner!

Snö, barn & hundar!

2010-12-09T19:41:00.000+01:00

Mina älskade barn har kul i pulkbacken tillsammans med mamma och vovvarna!

Ronja i full fart.

Hästhagen är numera pulkbacke och det tycker hundarna är toppen. De älskar att springa upp och ner när vi åker pulka. Ringo är hellycklig och sitter i mitt knä varje åk :=)) Har inte fått fotat det än men det kommer.

Leia i full aktion och nedan provar hon tefatet själv.

Vackre och glade Lion!

Nellie före och snötomten Angel med skägg :) efter.

Mattis springer med pojkarna varje åk!

Celeste tycker att det snöar för mycket.

Så här kan det sluta när man grävt gångar i snön :=))

9:e December

2010-12-09T19:26:00.000+01:00

1903 skrev August Strindberg självbiografin Ensam där han beskrev hur han kände sig avskydd av alla. De människor han föraktade mest var hundägare. Hunden ansåg han vara ett skadedjur som bara lortade ner. Hans far berättade att hans hat mot hundar kom av att grannarna till barndomshemmet hade ilskna hundar, vilka han var rädd för. (Wikipedia)

8:e December

2010-12-08T23:01:00.000+01:00

Historiska texter innehåller ofta begrepp och termer vars betydelse genomgått förändringar eller förskjutningar under historiens lopp. Uttrycket "kannibal" är ett utmärkt exempel på denna allmänna tendens. Under Montaignes tid förbands termen kannibal med antikens cynocephales, en mytisk varelse med människokropp och hundhuvud (cynos är grekiska för hund). Genom att förbindas med latinets ord för hund, canis, kunde cynocephales förvandlas till kannibal. människor försedda med svans eller vars huvuden växt fram nedanför skuldrorna.

7:e December

2010-12-07T17:55:00.000+01:00

En hund ger ett oroligt barn mer trygghet än en snäll vuxen, visar ny forskning.

Och hundar skulle kunna göra större insats hos socialen och polisen än en nalle, till exempel i polisförhör där barn medverkar.

- En hund kan hjälpa ett barn att öppna sig och tala om ett problem och berätta vad som hänt. Hunden gör det lättare för barnet att prata och känna sig trygg under samtalet, säger Kurt Kotrschal, professor vid zoologiska institutet vid Wiens Universitet, som forskar i förhållandet mellan djur och människor.

Han menar att hundar kan göra stora insatser för barn som hamnar i olyckor, chock eller brott just genom den lugnande effekten.

I en österrikisk studie mättes nivåerna av stresshormonet kortisol hos ett antal barn som utsattes för situationer med separation och lättare stress.

För tröst fanns slumpmässigt till hands en vänlig vuxen, ett gosedjur eller en hund, och forskarna mätte hur stresshormonet sjönk undan. Det visade sig att hunden var den överlägset bäste tröstaren. Ju mer barnet klappade hunden och talade med den, desto lägre sjönk nivån av kortisol.

Barnet blev lugnare, klarade stressen bättre och hade lättare för att uttrycka sig. Barnet var också mer aktivt i diskussioner när hunden var med än med gosedjuret och den vänlige vuxne.

Forskning visar också att barn från oroliga familjeförhållanden är de som har bäst nytta av att få ha en fyrbent kompis, något som ibland är praktiskt omöjligt just på grund av hemsituationen.

- Det borde finnas möjlighet för barn att få tillgång till djur i skolan och på andra neutrala platser, en "mysdjurhörna", säger Ulla Björnehammar, ordförande för Manimalis, en svensk ideell organisation med syfte att öka kännedom om sällskapsdjurens positiva effekter på människa och samhälle.
Annette Fröstberg/TT Stockholm TT

6:e December

2010-12-06T15:57:00.000+01:00

Den första filmen om Lassie, Lassie på nya äventyr, kom ut 1943. Hunden Pal (1940–1958), som faktiskt var en hanhund, spelade där mot Elizabeth Taylor. Filmen blev nominerad till en Oscar och fick antalet collies att öka markant i USA.

År 2005 kom en helt ny film med Lassie med samma grundhandling, som i originalfilmen (och boken), där hennes fattiga familj tvingas sälja henne till hertigen av Rudling. Denne tar henne till Skottland. Lassie lyckas dock rymma och ta sig hem 80 mil fågelvägen hem till Yorkshire. Man får följa hennes väg hem under filmen. En annan film är Lassie Vänner för livet. Den handlar om när familjen Turner som flyttar till Virginia. Där hittar de en hemlös hund som blir god vän med sonen Matt. Lassie räddar Matt ur många kniviga situationer.

Inte Lassie utan snyggMattis!

5:e December

2010-12-05T22:34:00.000+01:00

Hundens betydelse framgår i medeltida lagtexter, läroböcker och helgon- och hjälteberättelser. På korsriddarnas gravhällar finns ofta en vinthund avbildad som en symbol för ädel börd, snabbhet och mod. Hunden symboliserar även trofasthet och äktenskaplig trohet.

Altarskåp från Häverö kyrka i Uppland.

Fotograf: Lennart Karlsson

4:e December

2010-12-04T21:03:00.000+01:00

Om man tittar lite närmare på motiven i den medeltida konsten upptäcker man snart alla de husdjur som var en viktig del av människornas vardag. Djuren hade även en självklar plats i fabler och berättelser, och fick symbolisera företeelser i människornas tillvaro.

Djurfabel. Kalkmålning från Södra Råda kyrka i Värmland. Foto: Lennart Karlsson

Genom att studera de ben som hittas på medeltida boplatser vet vi vilka djur som levde tillsammans med människorna under den här tiden. De flesta benen kommer från kor, grisar, getter, får, hästar, höns och gäss. Även hundar och katter är vanliga fynd.

Människor och djur levde nära varandra under medeltiden. Av djuren fick man såväl livsmedel som råmaterial till redskap och kläder. Djuren användes också som hjälpmedel i det dagliga arbetet i form av drag-, pack- och riddjur. Att hålla sig med många olika husdjur var ett tecken på rikedom. (Historiska Museet)

3:e December

2010-12-03T16:27:00.000+01:00

Genom att studera konst kan man få en uppfattning av hundens roll i samhället genom tiderna. Redan år 10 000 före Kristus målades en bild på en grottvägg i Cueva Vieja i Spanien, föreställande en hund som blockerar vägen för en hjort. Hunden var en naturbegåvning som jaktkamrat, något även dåtidens människor visste att uppskatta.

Hundar finns även med i målningar som skildrar vardagslivet, i synnerhet från och med renässansens början då hunden började få en allt större roll, inte bara som jaktredskap, utan även som sällskapsdjur inomhus. Att kolla på gamla tavlor där hundar finns med, är ett roligt sätt att studera hundens betydelse genom historien.

Hundar har även haft en religiös/mytologisk betydelse för människorna. I Egypten fanns guden Anubis, som var hälften hund, hälften schakal och ansågs skydda och vakta de döda. I den grekiska mytologin finns Cerberus, en trehövdad helveteshund som vaktar ingången till Hades underjordiska rike. I vår egen nordiska mytologi hittar vi Garm, hunden som håller till i Gnipagrottan där den vaktar ingången till dödsriket Hel. Garms tjut var sagt skulle förebåda Ragnarök, jordens undergång.

Mynt, vapen och frimärken kan också ge oss ledtrådar om hundens historiska betydelse.
(Veronika Karlsen, 2006, SLU)

2:a December

2010-12-02T19:44:00.000+01:00

Den vanligaste hundrasen, som man också hittat flest fynd från, är den så kallade torvhunden. På latin fick den heta Canis Familiaris Palutaris, vilket översatt blir "Tamhunden från kärret". Dessa hundar var småvuxna och hade sin tidsperiod i yngre stenåldern. Även en större variation såg dagens ljus. De fynd som man hittade vid Ladogasjön fick ge namn till dessa, Canis Familiaris Palutaris Ladgensis.

Före stenålderns slut uppstod den kortnosiga rasen Canis Leinieri. Tysken Hilzheimer beskrev denna ras som föregångare till våra pinschrar och terrier. En dvärgform av dessa uppkom i bronsåldern. Spaletti, som denna blev kallad på latin, är föregångaren till våra Keeshounds.

Canis Familiaris Inostranzewi, var en art av hundar som blev upptäckt av en rysk vetenskapsman vid namn Inostranzew. Dessa hundar stammar ifrån yngre stenåldern och var så kallade stora hundar. Idag finner vi dessa raser bland annat i som det vi kallar rasgrupp 2, där exempelvis dobermann, rottweiler, sankt bernhardshund och berner sennen ingår.

Canis Familiaris Leinieri, en nära släkting till Canis Leinieri, är föregångaren till våra vinthundar. En tysk forskare, T.H. Studer, grundlade allt arbete rörande nära släktingar till vinthunden, nämligen den irländska varghunden och den skotska hjorthunden. De är vår tids största hundraser med en mankhöjd på runt 90 cm.

Hundens julkalender

2010-12-01T19:03:00.000+01:00

1:a December

H undar har enligt vad man vet funnits längre i människans tjänst än något annat husdjur. Således har man hittat fynd efter domesticerade hundar vilka är mer än 10000 år gamla. Dessa fynd i den s.k Jaguargrottan, visar t.o.m på olikart mellan två sorters hundar, varför hunden redan då sedan länge måste ha varit underställd avel.

Många på en gång

2010-11-23T11:19:00.000+01:00

Ansvaret är så stort att ha en avelshane i huset. Extra stort när det dessutom är en supersnygg och eftertraktad hane som inte ens är min utan bara är hos mig en period för att ge tikägare i Sverige en chans att få använda snygge Ringo! Jag har faktiskt inte ens någon tik att para med honom så det är egentligen lite synd om mig :=)) Ägaren och jag har tillsammans bestämt att han inte ska få betjäna så många tikar för att det inte ska bli för många helfärgade med samma linjer. Det är viktigt att tänka framåt och att se till helheten!

Just nu måste dock hundnaturen tycka att det är en bra tid för tikar att löpa och tre av de inbokade tikarna löper nära varandra. Detta har gjort mig aningen svettig och jag och ägaren har diskuterat noga hur man ska gå till väga för att se till både Ringos och tikarnas/tikägarnas bästa. Varje tik har fått sin tid och Ringo har tvättats noga med förhudsrens efter parningarna. En hane renar sig själv bra om de får vila minst en dag mellan parningarna enligt experterna, men naturligtvis gör man som ansvarig för en avelshane allt för att inte infektioner ska spridas mellan tik - hane. Jag och ägaren är ju så rädda om Ringo och vill inte riskera honom och såklart inte heller tikarna! Två tikar är nu färdigparade och den tredje väntar :=) sen ska Ringo inte para mer än ett par till och de dröjer länge.

Det är viktigt att veta hur en hane fungerar för att säkerställa att spermierna är på topp inför parningarna och förutom erfarenheter från erfarna uppfödare kan man läsa denna vetenskapliga artikel:
http://www.canirep.com/Hanmundensroll2spalt.htm
Det är kul och framför allt nödvändigt med kunskap, eller hur!!!! Viktigt för det man själv håller på med men även för att minska tro och tyckande och "förståsigpåare".

Det handlar mycket om parningar för mig just nu även om inte Ringo är inblandad! Jag har själv lånat in en av mina uppfödda tikar för parning så förhoppningsvis blir det blenheimvalpar om sju veckor. Tiken heter Milljas Celeste van Gogh och hon är parad med Gnistans Fandago-Colgada! Dessutom har min bror och svägerska (våra grannar) parat sin fina Parsson Russelflicka med en snygging så förhoppningsvis blir det terrierbebisar där. Det blir spännande att se såna små!

Ha det gott ute i stugorna och tänk på att vänliga handlingar ökar livskvalitén!

Celeste som bebis. Söt, eller hur?

Rött är sött

2010-11-19T17:31:00.000+01:00

Mot alla odds

2010-10-22T22:54:00.000+02:00

Hundar kan mycket mer än man tror, men att två cavalierer ska lyckas att forsera två grindar + en stängd dörr, det tror man inte är möjligt. Ihärdigt krafsande av löptiken på en stängd dörr (som inte kan ha klickat i ordentligt) + 2 höjdhoppsrekord av väldigt kär pojke resulterade 5 veckor senare i liten chock för matte som inte varit hemma vid tillfället och omedveten om det romantiska kuckelurandet........ Ingen skada skedd dock då båda de kärlekskranka hade nya och giltiga hjärtintyg, men det var inte riktigt så här jag hade planerat :)) Är också mycket förtjust i pappan som tur är!

Nåväl, när jag smält att detta skett började jag istället glädjas åt att det skulle bli valpar. Nästa lilla chock kom då min gubbe ringde mig på jobbet och sa att jag måste komma hem direkt eftersom det var grönt i hela köket och att det kom från Doris! Jag störtade hem, tog tempen på Doris och ringde djursjukhuset i Karlstad som tyckte att vi skulle komma direkt. Efter 1,5 timmar i bilen var vi framme och det blev en röntgenbild som visade att valpningen startat och att en valp låg med tillbakaslaget huvud. Det blev kejsarsnitt. Det stora problemet var att valpningen startade alldeles för tidigt och jag insåg att chansen att få åka hem med någon valp var väldigt liten, men huvudsaken var att Doris mådde bra!

När allt var klart sa den rara personalen att det var fyra valpar men att tre hanar varit döda i en - två dagar. Trist, men en valp levde, om än mycket svag, och hon låg i kuvös! Jag blev så glad men hade mycket små förhoppningar då hon inte kunde andas själv och inte hade några sugreflexer pga att hon var så tidigt född. Veterinären hade små förhoppningar att valpen skulle ha någon chans och menade att det inte fanns så mycket de kunde göra. Vi åkte hem med en burk med valpersättning och tänkte att Doris iaf skulle få tvätta och gosa med valpen någon timme.

Jag satt med valpen innanför tröjan på hemvägen eftersom Doris inte kvicknat till helt efter narkosen. Valpen kippade efter andan hela natten och blev allt svagare. Vi försökte att få några droppar mjölk från Doris i munnen på lillan vilket gjorde att hon försökte suga lite.

Trots denna start i livet, och med mycket kämpande från oss, Tina på Cederliz´ och Aud på Tibamas, så lever lilla Livia. Hon är nu 17 dagar, väger endast 350 g. Jag vågar ännu inte tro säkert att hon ska klara sig efter denna tuffa start efterson hon naturligtvis är extra känslig.

Eftersom Doris hade så lite mjölk efter kejsarsnittet så kom ovärdelig hjälp återigen från Tina, och nu i form av en amma - skendräktiga tiken Hanna. Lilla Livia har alltså två mammor och det är fantastiskt att se dessa dela bädd och Livia som kryper mellan dem och äter! Snälla, snälla cavalierer!

Namnet Livia kom bara för mig eftersom jag så gärna vill att hon ska leva. Får hon leva, vilket jag hoppas av hela mitt hjärta då jag redan älskar denna söta flicka, då vill jag att hon ska heta Milljas Against All Odds i stamtavlan eftersom hon verkligen haft oddsen emot sig men kämpar!!!! Hon är dessutom mycket vacker och inte till salu! Tror absolut att det är meningen att jag ska ha just henne, hon är min gudagåva.

Min största och varmaste kram till Tina och Aud för all hjälp!

Här är underverket. Visst är hon fin!!!!

Här ligger hon mellan sina två mammor:

och här är hennes två vackra föräldrar - mamma Doris "Lazycroft´s Zalma Hayek" och pappa Kompis "Tibamas The Love You Save"

Först Doris:

och Kompis med de vackra ögonen:

Kompis & Robbie

2010-10-18T23:08:00.000+02:00

Den här snygge killen blev förra helgen 1:2 med CK i öppenklassen i Hamar, Norge! Det var ca 25 hanar med i den klassen så det var jättekul att det gick så bra! Han heter Tibama´s The Love You Save "Kompis" och bodde här hos oss några månader i vår/sommar. En alldeles underbar kille som jag är mycket förtjust i!

På samme utställning blev en annan röd kille som bott här ett tag, Rosspenn Rhubarb Crumble "Robbie", BIR! Visst är han charmigt söt lille charlien Robbie!

Bilden från en tidigare utställning.

Nu är Ringo här!

2010-10-09T23:45:00.000+02:00

Harana Ringo Starr har nu kommit! Han är mycket vacker och dessutom mycket snäll och go. Man skulle kunna tro att det inte är alldeles enkelt att släppa in en 5-årig avelshane i en ny flock med flera hanar, men Ringo kom - och allt är fortfarande lika lugnt! Fantastiskt, tycker jag. Jag är stolt över min flock med snälla hundar och glad över att alla Tibama´s fina hundar som kommit till mig är så snälla!

Visst är han snygg!!!!

Collievänner!

2010-10-03T14:01:00.000+02:00

Varmt välkomna till nya collieforumet för oss som anser att collien är en underbar familjekompis i första hand, och inte ENDAST duger om de tävlar i bruks. Missförstå mig inte - bruks är ett fantastiskt sätt att komma ut i skog och mark och umgås med sin hund, men att collien främst ska fungera på bästa sätt i vardagen är det allra viktigaste!

Här kommer länken: http://collie.egetforum.se

Förhoppningsvis hittar jag var man gör fler trådar i forumet snart.......... Jag vet heller ej hur man bjuder in till forumet via facebook, men sprid gärna till era vänner att forumet finns!

Avslutat kapitel

2010-09-26T18:35:00.000+02:00

Denna helgen har mina två älskade hästar flyttat. Inte mer än någon km och till toppengoa människor så jag vet att Ville (varmblod) & Nisse (shettis) får det utmärkt! Men nog känns det konstigt att inte ha dem här på gården längre. Ville fick jag redan innan han föddes så han har varit bara min i sina 14 levnadsår. Han är en underbar vän och jag hoppas och tror att han nu blir nya ägarens bäste vän.

Anledningen till att jag beslutat att inte längre ha kvar hästarna är att jag blev ordentligt allergisk mot damm när jag var gravid med yngste sonen.. Han fyller snart 7 år och jag har hoppats under de åren på att den allergin ska minska, men icke. Det blir väldigt besvärligt att ta hand om hästar när man inte tål att vara inne i stallet, så den anledningen + att jag satsar mer och mer på hundarna gör att hästarna nu flyttat. Vemodigt, men Ville & Nisse får det bra och blir älskade så det känns ok!

Hundsport

2010-09-14T17:41:00.000+02:00

Igår ringde en hundbekant och sa att jag och Mattis var på bild i hundsport! Jag fick ju skynda mig ut och hämta in posten, och på sidan från utställningen i Borås där Mattis blev BIG-4 hade vi faktiskt fastnat på bild. Mattis är jättefin förstås! Kul att vara med i den tidningen en gång i livet!!!! Den tidningen får jag spara :=)

Här går livet

2010-09-07T20:02:00.000+02:00

sin gilla gång! Många svampturer i skogen har det blivit och mina vovvar är så duktiga kantarellhundar - de träffar svamparna perfekt. Platta och svåra att rensa blir de förstås, men vadå? När matte ägnar så mycket uppmärksamhet åt det där gula på marken, då måste det ju vara spännande och då ska man vara just där, mitt i!

Jag tycker att sommaren försvann så fort! Visserligen älskar jag höstens klara luft och skogspromenaderna är ljuvliga nu, men lite längre kunde allt sommarvärmen fått vara kvar. Mattis är dock väldigt glad nu när temperaturen sjunkit, vilket är lätt att förstå då han är en collie med ganska mycket päls. Min snygging!

I mitt knä just nu har jag två våta cavalierer (Doris & Lion) som ansåg att badtemperaturen i sjön var utmärkt efter dagens promenad. Mina byxor duger gott som handduk, tycker de!

Som avslutning på denna lediga dag blir det planering för morgondagens lektioner. Jag undervisar detta läsår i psykologi, historia och svenska, vilket jag trivs mycket bra med!

För övrigt väntar jag med spänning på att hämta hit Ringo - snart så!

Här är en nytagen bild på honom. Han är ur päls här, men ändå såååå fin!

Harana Ringo Starr

2010-08-24T15:32:00.000+02:00

Denne stilige kille kommer hit till oss på Milljas nästa vecka! Han ska stanna några månader, och jag är så glad över att vi i Sverige får chansen att låna denne otroligt stilige och charmerande gentleman av Aud på Tibama´s i Norge! Han finns till förfogande för friska och lämpliga tikar. Ska bli otroligt spännande att se vad Ringo kan tillföra svensk avel då han är helt obesläktad med de flesta. Avel på helfärgade cavalierer av bra typ och storlek är ju inte det lättaste, särskilt med tanke på att man helst ska undvika nära släktskap.

Så - välkommen hit Ringo!!!!! Läs gärna på min hemsida http://www.milljas.se/ under "studdogs" för stamtavla.

Ua-intyg!!!!!!!!!!!!!!!!

2010-08-13T00:21:00.000+02:00

Jag tycker verkligen att det är jobbigt att åka till veterinären för att ta intyg. Tänk om det är något fel med mina älskade vovvar? Särskilt nervöst var det idag då jag hade med min Doris på 6 år och 4 månader. Skulle hennes hjärta vara ok eller inte? När veterinär Wissler lyssnat och sa att det slår så fint och bra, då blev jag så enormt lättad och glad! Glad över att min lilla trogna kamrat är helt frisk och att hennes valpar har en sund mamma att brås på!

Därefter var det hennes två barn Olles & Sagas tur att undersökas i ögon + knän och även de var ua!!!!! Tack och lov, så nu ska jag sova gott i natt!

En ung mamma Doris

En bebis-Olle

och en bebis-Saga

Fikadags

2010-08-11T00:18:00.000+02:00

Blir en del fika ute nu så här på sommaren. Våra älskade hundar finns med och runt oss hela dagarna: badar i den lilla sjön 100 m från gården - de flesta av dem älskar att simma, de dagliga skogspromenaderna, i TV-soffan samt vid fikabordet!

Här är det Ina som väntar på fikastunden, Olle som funderar på om han orkar hålla sig vaken samt lilla Nellie som somnat gott på de varma trädgårdsplattorna, trött efter att ha grävt ett stort hål i gräsmattan tillsammans med grävmaskinen Leia.

Genom egna glasögon

2010-07-27T00:34:00.000+02:00

Alla har sin egen stil och smak gällande kläder, musik, heminredning och allt vad det kan vara. Tur är väl det och visst är det bra med en egen personlig stil!

Inom hunderiet gillar vi också lite olika stilar på våra hundar: både när det gäller utseende och stamtavlor - naturligtvis inom ramen för rasstandarden och hälsoregler. Olikheter, inom ramarna, är en självklarhet. Detta är väl bra eller? Jag tror och hoppas att de flesta uppfödare gör sitt bästa för att uppnå det som de tror på. De ideal man vill ha och tror på är det bästa. Låter bra och idylliskt!

I den verkliga hundvärlden accepteras sällan personliga val utan mångas motto verkar vara "jag gör rätt och de flesta andra fel" samt "Trampar man på andra kliver man samtidigt högre själv" Ser man att de egna hundarna brister någonstans så är det ju enklare att klanka ner på andra hundar så att folk börjar se deras fel istället för ens egna hundars. "Mina gullebarn och andras skitungar"..........

MÅSTE ETT IDEAL BETYDA ATT ANDRA ÄR SÄMRE? ELLER KAN DET FAKTISKT BARA VARA SÅ ATT DE ENDAST ÄR OLIKA - INTE BÄTTRE ELLER SÄMRE. Bara olika.

Detta gäller dock utseende. Gällande hälsan finns det bättre och sämre, men här är det svårare eftersom hörsägen och rykten styr mer än kunskap. "-Den sa att den hunden har den sjukdomen"och även om det inte finns ett uns av sanning i det så är det ändå några som tror eftersom de faktiskt hört att..... De trista i kråksången är att sådant kan förstöra så mycket för rasen. Man kan sålla bort friska gener som så väl behövs till förmån för de med sämre förutsättningar. Vi som föder upp cavalierer vet att rasen är fantastisk och mycket sund på de flesta sätt, men att vi kämpar för att stärka rasens hjärtstatus samt bromsa
fallen av SM. Vi tycker olika om hur vi bäst bör göra detta men att sänka någon linje som i stort är mycket sund därför att prat sprids snabbt som vinden är förödande för rasen. Kanske görs det för att de egna linjerna är klart sämre hälsomässigt? Sätt lyktan på något annat så syns den egna skiten sämre...?

Tyckande beror till en del av vad folk sagt eller skrivit att man ska tycka. Man tror det man hör eller läser. Hör man eller läser det tillräckligt många gånger blir det en sanning. En fjäder har blivit en höna.'

Här är två som jag gillar skarpt! Tibama´s-flickorna Angel & Nellie; söta, små och dessutom ruby!

Foto: Pia på Drömgruvan

Foton från ringen

2010-07-06T20:45:00.000+02:00

Avskyr verkligen foton på mig själv men här är Mattis med så då får det gå an! Fick dessa bilder av Katrin som äger en släkting till Mattis och jag bara älskar hur Mattis ser ut "in action"!

BIR, cert + BIG-4

2010-07-05T13:38:00.000+02:00

Vår vackre Mattis slog till igen och tog CERT och BIR i ett stekhett Borås i lördags! Jag var lika överlycklig denne gång över superresultatet! Mattis är ställd två gånger i år i unghundsklass och har tagit BIR + CERT på båda - helt fantastiskt att få uppleva. Känslan går knappt att beskriva, och när vi dessutom blev utplockade och därefter placerade på 4:e plats i gruppen - ja då trodde jag att jag skulle svimma :) Trodde aldrig att jag skulle få uppleva detta och jag är så enormt tacksam; främst till Mattis uppfödare Peter & Malena på Rudängens men även till Mattis själv som är en så enormt go kille, samt till domarna förstås! Denna gång hette han Stefan Sinko.

Lite splittrat dock att ha två raser att ställa. Collie och cavalierer går nästan alltid på samma dag, vilket är både bra och dåligt. Hoppas att deras ringar någon gång kan ligga bredvid varandra...... nu blir det mycket springande och stressigt. Som tur är så hjälpte Malin på Zellamirs mig att ställa Olle - tack Malin! Olle blev placerad på fjärdeplats i juniorklassen med ett CK och jättefin kritik! Är så nöjd med denne underbare lillkille - han är bara utställd två gånger än med detta CK + CERT & 2bh förra gången!!!! Fina pojkar jag har!

Förra året var jag helt överlycklig för Kajsas två CK:n - vilket är toppenbra! Detta året har ju mina två gossar Mattis & Olle skämt bort mig rejält och jag är oerhört tacksam för detta. Köpte min förste hund -89 och har ställt sedan dess - främst på små utställningar och nu äntligen kommer dessa resultat på "riktiga" utställningar. Världens roligaste hobby och livsstil!!!!

Tänk så mycket äkta glädje det finns sådana här dagar! Att få känna denna själv är en stor gåva men även att få se andras glädje är jättekul! Stort grattis till alla fina resultat i Borås och då särskilt till Tina & Ewa-Lotta med en nybakad championMoa och en certAslan!

Helt underbart dessutom att få träffa goa vänner på utställningarna och denna gången fick jag och underbara Pia på Drömgruvans rå om varandra! Fick även äntligen träffa Jeanette på Joellys som jag längtat efter!!!! Dessa dagar går dock alldeles för fort och jag vill sitta och bara prata i timmar med alla goa vänner - en hel utställningsvecka med bedömningar varannan dag vore toppen tycker jag - då kanske man hann lite prat iaf!

Bad!

2010-06-30T23:25:00.000+02:00

Vi bor nära en liten sjö där vi har en eget litet badställe. Perfekt för hundar och barn! De blir alla lika lyckliga när vi går till sjön och flera av hundarna älskar att simma. Olle hittade roliga apportföremål häromdagen, nämligen näckrosor och han plockade av alla gula knoppar han hittade: simmade i land, spottade ut knoppen och hoppade i för att hämta fler. Att simma är bra motion och det fick Olle minsann! Han är så otroligt go och härlig den killen. Hans mamma Doris funderar varje gång vi går till sjön när vi ska åka båt, vilket hon älskar.

Här är Olle bakom Kompis, en mycket snygg och helgo kille från Tibamas som bor hos mig ett tag. Jag tycker verkligen om denne trevlige sötnosen, liksom alla mina vovvar!

Även denne gubben förstås!!!!

Här är våra dyrbaraste guldklimpar.

Vår lilla nybyggda flytbrygga blev populär!

Glad midsommar!

2010-06-24T11:43:00.000+02:00

Önskar alla mina vänner en underbar och solig midsommar!

Sommar

2010-06-14T22:59:00.000+02:00

Studenten är över och eleverna har gått på sommarlov. Vi lärare har nu utbildningsdagar och idag har vi lyssnat på en intressant föreläsare om IT-användning i undervisningen. "Min" gymnasieskola satsar till hösten på att ge varje elev i ettan en egen Macdator och då är tanken att även undervisningen ska bli nyskapande och energigivande. Vi är bland de första i landet att arbeta med detta koncept och det är spännande!

Det ska bli skönt med semester snart men samtidigt blir jag lite vilsen; har jag hunnit allt jag borde innan? Kommer sommaren att bli lugn och skön med fint väder som jag önskar? Kommer jag tillbaka till jobbet utvilad och pigg? Kommer jag att lyckas finna ro i själen och njuta av nuet? Det viktigaste är att få vara tillsammans med min underbara familj, och det tänker jag i alla fall se till!

"Olle Adamsson" BH2 + CERT!

2010-06-08T00:16:00.000+02:00

Min egen uppfödning Milljas Dream of Goal fick cert + Bh2 i Norrköping i lördags! Olle, som han kallas, är bara 10 månader och detta var hans utställningsdebut - förstår ni att jag är lycklig och stolt!!!! Domare var Jan Törnblom (kennel Hackensack). Vädret var fint och många goda vänner var där - en fantastisk dag!

Tack till Peter & Per på Vouges för förtroendet att jag fick använda er underbare Adam, Hackensack Designed by Magic! Inte nog med att han är en snygg äldre hane med otroligt friska linjer - han verkar dessutom nedärva sitt underbara psyke! Minns så väl att han var lika pigg och glad som en unghund, och Olle är en otroligt social och alert liten kille! Olle älskar allt och alla :)) men särskilt Wilma, min arbetskamrat Annelies dotter! Där finns en särskild kontakt.

Jag, Tina och våra fyra vovvar bodde hos Carina och Malin på Zellamirs - tusen tack för gästfriheten, och Robin: tack för mycket god mat! Dessutom var vi hos Pia på Drömgruvan och tittade på hennes ljuvliga små röda valpar och hade inte lilla Ruby redan varit tingad hade hon nog följt med hit :) En valp helt i min smak!

Stort tack till Jane på Kellibells för de vackra korten på Olle & Ina!

På återseende :)

"And here´s the famous one!"

2010-06-01T23:42:00.000+02:00

Lilla Leias, Tibamas Marilyn Monroe, utställningsdebut blev synnerligen lyckad!!!! Jag och Tina på Cederliz´ tog en tur till Skien i Norge i helgen som gick, till norsk cavalierspecialutställning. Vi åkte på fredag kväll, kom i säng sent och gick upp tidigt på lördagen till en god hotellfrukost. Visst är det godare att äta när man inte behövt dukat och lagat maten själv? Konstigt egentligen..... Hursomhelst så hittade vi till hallen som var platsen för helgens show och bänkade oss vid ringen.

Hanvalparna 4-6 mån började och Leias bror vann klassen. Nu skulle jag och Leia in och när domaren Geoffrey Porter (Ringcreevy) från Irland placerade oss först (kullsystern blev 2:a) blev jag förstås överlycklig! Leia var också överlycklig i ringen eftersom det fanns så många lekkompisar där :) Hon gjorde sitt bästa för att få igång de andra till lek - skällde och skuttade glatt runt........ lattjolajbans var det :)

För fina Ina gick det också mycket bra för domaren Maxine Fox-Shone (Pamedna) från England. Ina fick ett Ck och blev 5:a av juniortikarna.

Jag fick vila och njuta en stund av alla vackra och jämna norska hundar som var där, och som toppen på bakelsen vann Tinas Moa, Cederliz´ Natalia Boa Vista, öppenklassen i mkt hård konkurrens. Både jag och Tina var överväldigade av resultaten vi fått, och inte blev det sämre när Leia och Moa varit i BIS-finalerna med resultaten: Leia BIS2 (av 16 st) och Moa BIS3!!!!! Leias två kullsyskon placerades närmast efter henne, och att få en hel kull valpar BIS-placerade i den konkurrensen är mycket imponerande! Hatten av för Aud på Tibamas!

Dagen avslutades med vinst i uppfödargruppen för Tibamas där jag ställde en mycket fin rubypojke - Kompis! Även här var konkurrensen stentuff med 4 grupper.

Söndagen innebar en BIS5 för Leia, Ina fick en 1:a och blev utplockad som en av de 6 bästa av 16, men inte placerad bland de fyra. Moa blev 3:a i öppenklassen (av 18).

Vi blev fotade mkt under helgen av Norskt cavalierblad, och då domare Maxine kom till mig och Leia för fotografering tittade hon på Leia, log stort och sa: "And here´s the famous one!" Om det var för Leias bruna kind eller för att hon är en mycket pigg och glad tjej som försökte få igång resten av valparna att leka inne i ringen - ja, det förtäljer inte historien, men en oförglömlig kommentar var det iaf :))

Vi kom hem sent, sent på söndagen - lastade med massor av rosetter och fina priser, men framför allt mycket nöjda efter en trevlig och lyckad helg! Tack Tina för väldigt trevligt sällskap - det gör vi om nästa helg :)

Trevliga minnen

2010-05-25T22:35:00.000+02:00

Blixten Pellini & Stig H.

Helgen som kommer ska jag på utställning i Skien, Norge, vilket ska bli mycket trevligt. Just denna helgen har dock under stor del av mitt tidigare liv varit vigt åt travets storhelg Elitloppet. Jag har så många härliga minnen därifrån! Eftersom jag arbetat som hästskötare, bl.a. hos Sveriges tränare nr:1 - Stig H. Johansson, har jag många minnen "inifrån" hetluften på Solvallas stallbacke. Ett annat trevligt minne är alla underbara travhästar jag fått köra, bland dem elitloppsdeltagarna Blixten Pellini, Idéal du Suede & Storstadsbusen. Jag körde och skötte även om en mängd andra superstjärnor och att ha fått möjligheten till det finns som ett varmt och gott minne. Jag var dessutom hos Stig H. då Queen L. var på topp och fortfarande har jag denna dam i glasklart minne - en fantastisk häst som hade en fantastisk karriär!

Elitloppet är ett av världens största lopp och deltagare från ett flertal länder bjuds in, bl.a. USA och Frankrike - där kunde jag förresten ha hamnat som hästskötare då jag blev tillfrågad, men jag kunde inte tänka mig att åka från min dåvarande labrador Thimmy :) Under tre dagar håller festligheterna på med start på fredagen med en auktion där årets finaste ettåringar säljs. -91 köpte vi där stoet Heaven Hornline, och det var en upplevelse i sig! Tro inte att någon går omkring i stallkläder - nej, det är kostym och klänning som gäller :) och man minglar med skumpaglasen i handen under pausen.

Slutligen måste jag nämna alla trevliga travvänner: vi var ett gott gäng och var på trevliga fester ihop, förutom själva arbetet. Bäst minns jag när vi som jobbade hos Stig H. fick gå före i den långa krogkön när en i sällskapet sa var vi jobbade, samt en riktigt flott fest på Sandemar slott på Dalarö - ja, det är som sagt många härliga minnen som kommer över mig då Elitloppsfesten närmar sig! Känner suget i magen, så jag får väl packa ihop mig och gubben och åka nästa år!

Badsäsongen

2010-05-22T15:01:00.000+02:00

är igång! Mina barn har badat varje dag de senaste dagarna och de njuter. Själv vill jag ha några grader till i vattnet innan jag hoppar i, men barnen är inte så frusna som mig. De flesta av våra hundar gillar också att bada och en som verkar älska det är B&T Doris (Tibamas-tjejen). Härligt att simma, tycker hon! Vår collie Mattis älskar också att simma, han t.o.m. hoppar från lilla klippan ner i vattnet och apporterar gärna pinnar eller dummis. Labradorcollie :)) Eftersom han har mycket päls får han dock väldigt sällan bada, eftersom vi då måste blåsa honom torr och det tar tid. Som den snälle och lydige kille han är så accepterar han att han inte får bada och lägger sig i skuggan och håller utkik.

Vi bor dryga hundra meter från en liten insjö och har en egen liten badplats - jättebra när vi har hundar. Jag är ju så fjantig av mig att jag alltid vill ha dem med mig, och det vore väldigt trist att lämna dem hemma varenda gång vi ska bada under sommaren.

Ikväll blir det promenad med några av cavaliererna på vackra Baldersnäs herrgård - Dalslands pärla och som blivit känt då Ingvar Oldsberg ägt det en tid. För er hundvänner var Baldersnäs platsen för den utställning som nuförtiden är i Vänersborg. Så synd att den flyttades tycker jag! Idag är det dags för Strömkullegymnasiets studentbal och i början av kvällen minglar eleverna i den vackra parken så att man får se deras vackra kläder. Flera av dem har själva sytt sina balklänningar på skolan - imponerande!

Önskar alla vänner en solig och go helg

Fladdermusen

2010-05-20T00:09:00.000+02:00

satt på hallgolvet och tittade på Mattis som förundrat stod och kikade tillbaka. När jag går någonstans har jag alltid några av cavaliererna i släptåg, och just då jag upptäckte fladdermusen hade jag Doris närmast bakom mig. Hon fick syn på det lilla krypet, och innan jag hann att reagera tog hon den snabbt som bara den och sprang iväg in under kökssoffan. Jag såg den ena vingen sticka ut ur mungipan på Doris. Terriern Raija är alltid nyfiken när det händer något, så hon for efter in under soffan. Det hände inget mer så jag och gubben antog att någon av flickorna käkat upp den lille stackaren men då kommer den flygande rakt mot mig! Kan erkänna att jag inte direkt uppskattar fladdermöss i håret, eller var de behagar vilja gömma sig, så jag for in i badrummet och slänge igen dörren! Gubben skrattade så han kiknade och föste ut den lille vampyren genom dörren. Slutet gott, allting gott för vår, säkerligen förskräckte, kvällsgäst som säkert uppskattar vårnatten ute bättre än insidan av en cavaliermun.

Mycket att glädjas åt!

2010-05-16T17:30:00.000+02:00

En underbar familj, snälla och vackra hundar, goa och ärliga vänner, ett stimulerande arbete som jag stortrivs med - vad mer kan man begära? Den senaste tiden har dessutom bjudit på Mattis CERT & BIR vilket jag fortfarande inte riktigt förstått :)

Idag fick jag ytterligare en glad nyhet när Annika på Annispearl´s ringde och berättade att fine Roy, Milljas Claude Monet, varit i Piteå på sin förste utställning vilket slutade med CK, en försteplats i unghundsklassen samt en reservplats i bäste hanklassen! Verkligen jättekul - stort grattis till Annika & Roy! Det går bra för pappa Alexander och hans avkommor nu :) Roy idag och Alex själv BIM + dottern Cederliz´ Natalia Boa Vista BIR förra helgen i Larv!

Igår hade jag dessutom en riktigt trevlig cavalierdag när jag och Kari på Glittertinds var och fikade hos Tina på Cederliz´. Vad vi pratade!!!! Så underbart att ha såna fantastiskt trevliga vänner i cavaliervärlden - tack till er båda för att ni är så goa!

Naturligtvis måste det finnas något smolk i glädjebägaren, för det verkar som om jag inte blivit frisk trots penicillinkuren - måste nog ha en annan sort, så det får bli läkarstationen igen imorgon.

Cert + BIR

2010-05-10T23:28:00.000+02:00

Helgen i Larv blev otroligt lyckad!!!! Ställde Mattis i unghundsklassen på söndagen och han gick raka spåret och tog cert och BIR *Hurra!*

För att ta det från början så kändes det sådär att åka till Larv eftersom det skulle bli kallt och då jag haft en kraftig infektion i kroppen och var trött och hängig av den, kände jag ingen större entusiasm att åka. Som tur var hade jag så trevligt resesällskap i Malin som äger Inas syster Lisa samt Maria som har två bearded collies. Till Larv var beardiesen Emil med - en trevlig och söt kille.

Då det äntligen var vår tur blev jag alldeles överlycklig när Mattis fick ett CK! Kände mig helt nöjd med det ska ni veta! Vi satte oss på en filt bredvid ringen och coole Mattis la sig på rygg med alla fyra sprattlande i vädret och tyckte att jag gott kunde ägna mig åt att klia hans mage. När vi sedan snyggat till pälsen och gick in i ringen igen för att tävla om bästa hane blev Mattis omedelbart framflyttad till förstaplatsen, och jag blev alldeles matt i knäna av lycka när poletten damp ner att det innebar CERT! Så lycklig har jag aldrig känt mig i utställningssamanhang :)) Jag skakade domarens hand så att han blev full i skratt..... En mycket sympatisk och trevlig domare var det! Min favoritdomare numera :))

Satt och tittade på tikarna och tänkte att nöjdare kan man ju inte bli än jag var efter certet och bäste hane! Men se det blev jag när domaren sträckte fram BIR-rosetten till oss!!!! Den känslan upplever jag gärna igen :)) Jag är mycket glad att jag åkte!

Vill tacka ALLA GOA VÄNNER som gratulerat i gästboken och på facebook - NI ÄR UNDERBARA och jag tackar er av hela mitt hjärta för att ni gläds med oss åt vår vackre Mattis!

Här kommer ett par bilder från utställningen:

Tibamas

2010-05-08T12:37:00.000+02:00

Vi som håller på med uppfödning vet oftast vilken "typ" av rasen vi föredrar. Detta brukar dessutom bli mer och mer tydligt för en själv allt eftersom tiden går. För mig innebär det att jag vill ha ett visst uttryck i hundens "ansikte", samt en viss kroppsform där jag är extra kräsen på vissa detaljer. Desstom ska utseendet kombineras med hälsan - det är den viktigaste biten för mig! Naturligtvis vill jag ha den friskaste av friska cavalierer, och kunskap är vägen dit; ju mer jag lär mig om linjer desto bättre kan jag styra aveln. Mentaliteten är enormt viktig eftersom man ska leva med hunden varje dag i dess liv. Nu brukar de flesta cavalierer vara stabila mentalt så det är inget stort problem i rasen, men visst måste man tänka på det i sin avel så att inte mentaliteten försämras.

Jag har den senaste tiden träffat än mer rätt angående cavalierer eftersom jag kommit i kontakt med Aud på Tibamas i Norge! Där finns exakt den typ av hundar jag har som ideal (är naturligtvis även nöjd med de jag redan har!) och dessutom är Aud en mycket sympatisk och trevlig person med ett enormt kunnande om rasen både gällande utseende & avel, men framför allt om cavalierhälsan! Aud har mångårig erfarenhet och känner sina linjer utan och innan - och hon vet vad hon vill. Resultatet är friska och vackra hundar!

Vår blenheimflicka Leia på 3 mån kommer från Tibamas och för exakt en vecka sedan gick tur nr:2 samma väg till Skien. Med min mor som resesällskap (vi hade en supermysig dag) hämtade jag hem lilla söta ruby-tjejen Nellie som jag nu samäger med Aud. Dessa båda valpar är helt ljuvliga både till sätt och utseende och jag sänder en hel mängd varma kramar till Aud för att dessa två charmtroll nu kommit till oss!

Turen till Tibamas innebar än fler trevligheter eftersom min tik Doris nu dessutom är parad med otroligt vackre Harana Ringo Star. Hoppas av hela mitt hjärta att det kommer små Ringobebisar!!!! Som om inte detta vore nog har vi nu här ett par vuxna Tibamassnyggingar som ska bo här under sommaren för utställningar; B&T-tiken Tibamas April Sun "Doris" och rubyhanen Ch. Rosspenn Rhubarb Crumble "Robbie" - en King Charles! Snälla och gosiga individer som redan stormat in i hela familjens hjärtan. Högst på önskelistan har numera yngste sonen Filip en egen King Charles och vi andra är lika sålda vi.....:))

I morgon blir det utställning i Larv med Mattis. Hoppas verkligen att det inte blir regn och iskallt som de sa igår. Idag sa prognosen att det kan bli ca +8 och molnigt - hoppas på det!

Lycka till alla som ska dit!!!!

Doris & Robbie

Robbie - ni förstår att man inte kan låta bli att bli störtförälskad i en sån här sötnos!

Våren - härlig men besvärlig

2010-04-28T22:30:00.000+02:00

för mig och alla andra pollenallergiker. Mycket kluven känsla! Men som alltid måste man se det positiva, så jag får njuta av att se solen lysa innifrån fönstrena och känna värmen när jag skyndar till bilen - jag vet ju att det är en kort övergående period, för mig i alla fall! Jag skiter faktiskt i vad jag är allergisk mot så länge det inte är mot hundar!!!! Känner mig trygg där eftersom jag levt med hundar under hela mitt liv.

I morgon trotsar jag ändå pollena, tar medicin (blir dundertrött av dem, men det går an så länge jag inte behöver tänka allt för mycket......) och åker på agilitykurs på Åmåls brukshundklubb. Har anmält Mattis och jag vet att han kommer att älska det eftersom han gillar att springa genom vår tunnel och hoppa genom vårt däck. I morgon ska dessutom gubben hämta hem vår vippbräda som vi köpt begagnad. Det blir en hel agilitybana i vår trädgård snart! Inte för att jag planerat att tävla (men man vet aldrig!) utan för att det är bra aktivering för alla hundarna. Mina älskade vovvar ska ha det så bra det bara går!!!! Ingen behöver oroa sig, jag vet att hundar ska vara över 1 år för agility och att vippbrädan kräver stor försiktighet :))

Jag har aldrig gått en agilitykurs innan utan är mer en lydnadsmänniska, men det är alltid kul att lära nya saker!

Har märkt en ny och, hmm - intressant bieffekt av allergin: jag är alldeles rödprickig - ser ut som en missfärgad dalmatiner.......... Hoppas iaf att det är allergin så att jag inte fått röd tyfis (som Emil sa) eller nåt! Hujedamej!!!!

Ha det bäst, alla vänner :)

Helg & träning

2010-04-24T17:29:00.000+02:00

Tänk vad man längtar till helgen: fredagsmys + två dagar då hela familjen är ledig. Vad mycket man ska hinna då som man skjutit upp under veckan, samtidigt som man ska hinna vila och umgås. Borde inte Sverige uttöka helgen med en dag till? Tänk vad vi skulle få ned arbetslösheten! Å andra sidan skulle vi få mindre i plånboken.......jaja, sånt är livet :)

Denna helgen har i alla fall börjat här med att gubben lagade svärmors gamla cykel till mig eftersom jag vill kunna cykla med hundarna, och då främst med Mattis. Vi tog en tur, Mattisgubben och jag och han var så duktig och verkade tycka om det. Jag var också duktig om jag får säga det själv eftersom växlarna rostat fast på den gamla cykeln, och naturligtvis på det tyngsta läget - men skam den som ger sig! Passade på att även ta en kort tur med Olle, för att lära honom springa i sakta trav bredvid cykeln + att han behövde koncentrera sig på något annat än våra två löptikar......det är synd om honom ska ni veta! Att vara 9 månader och inte få komma nära de snygga tjejerna, eller ja - en snygg Ina och en mamma Doris. I alla fall så hann vi inte långt jag och Olle förrän vi fick punktering på cykeln, så nu får gubben laga den igen.

Efter cykelturen tränade jag lilla Leia på att gå i koppel. Det har vi gjort nu i några dagar och det går så bra så! Leia är en otroligt glad flicka och allt vi gör är så KUL! Att stå på utställningsbordet är favoriten för då får man god torkad blodpudding. Mina hundar blir alldeles galna när jag börjar att ställa någon av dem på bordet eftersom de alltid får blodpudding där. Jag har full sjå att hindra dem från att hoppa upp själva. Nyttigt att vänta på sin tur!

Nu blir det den årliga turen till ett speciellt ställe i skogen där det är fullt med blåsippor - det är så vackert! På ett ställe växer alltid några blåsippor som är riktigt vinröda, tänk hur naturen får till det!

I går kväll fick jag reda på att agilitykursen jag anmält mig till börjar på torsdag; det ska bli så kul att prova på det! Jag har kört lydnad och bruks men aldrig gått någon kurs i agility, men nu ska jag och Mattis prova - kul kul :)

Lektion

2010-04-23T12:53:00.001+02:00

Är just nu på arbetet och lär en elev att skapa egen blogg!

Födelsedag

2010-04-18T21:40:00.000+02:00

Idag fyller vår store pojke Oskar 9 år - grattis gubben min!!!! Kalas, tårta och paket = lycklig och sömnig gosse!

Min ene bror med familj har besök av svärföräldrarna från Tromsö i nordnorge. När de alla klev in genom dörren fick ena dottern syn på lilla Leia (Tibamas Marilyn Monroe) och ropar glatt: "mormor & morfar titta - det där en norsk hund!" Visst måste det vara extra bra att få umgås med en hund från hemlandet :)

Här sover Leia gott på Saga i soffan - fredagsmys!

Kajsa, del 2

2010-04-16T19:09:00.000+02:00

Kajsa får stanna där hon är nu, hos sin uppfödare Cia-Balders. Jag vet att Kajsa trivs och har det bra där och blir älskad. Eva-Lotta har lovat att jag får komma och krama Kajsa så ofta jag vill och även få fortsätta att ställa henne om jag vill, så snällt! Kajsa har faktiskt alltid blivit placerad i sin klass (4BT, 2 ck, + hp) och uppför sig alltid på bästa sätt, så grattis Eva-Lotta till köpet av världens sötaste och snällaste cavalierflicka. Önskar dig all lycka med henne; jag vet att det blir bra och jag är glad även om mina tårar rinner.

Fungerar alla raser bra tillsammans?

2010-04-14T17:38:00.000+02:00

Min första hund var en gul labradorkille, Thimmy - en helt underbar vän. Då han var 1 år skaffade jag min förste cavalier Oliver, året var -91. Båda dessa raser har en mjuk mentalitet och fungerar perfekt tillsammans. Då Thimmy blev gammal köpte jag min förste collie, Lasse. Även collien har en mjuk behaglig mentalitet och trots storleksskillnaden mellan cavalierer och de andra två raserna, har jag alltid haft hundar som trivts utmärkt väl med varandra och det har aldrig funnits några konflikter i min flock.

För knappt ett år sedan kom foxterriern Raija in i flocken då min gubbe vill jaga med grythund. Jättekul tycker jag att gubben mer och mer delar mitt hundintresse, och grytjakt är bra då hela familjen kan följa med på det om man vill, till skillnad mot ex rådjursjakt som inte lämpar sig för någon som inte kan vara knäpptyst eller stå väldigt stilla länge - inte direkt något för mina barn iaf :)

En foxterrier däremot är inte på något sätt lik en cavalier, labbe eller collie i psyket, utan stenhård och beräknande. Snäll och lydig mot oss är hon verkligen även om vi har fått lägga ner mer arbete på hennes fostran, men det stora problemet är att hon nu i "vuxen" ålder blivit extremt dominant gentemot de andra tikarna. Vi har nyligen upptäckt att Raija är en enorm ögontjänare. Då hon inte trodde jag såg tryckte hon ner min lilla Ina som löper, satte sig på henne och skulle precis till att hugga Ina "därnere" om jag inte rytit till. Resultatet blir att Raija absolut inte får vara tillsammans med våra tikar längre. Hon är jättetrevlig mot hanarna däremot och cavalieren Olle älskar henne!

Problemet är min snällaste och mest älskvärda lilla Kajsa, som när jag upptäckt och reflekterat på Raijas ögontjäneri, troligt reagerat mkt negativt på Raijas dominans. Kajsa löpte runt jul och efter det har hon inte varit sig lik, utan blivit låg liksom. Jag har trott att hon varit skendräktig eller saknat sina enormt älskade långpromenader under vintern. Nu lägger jag samman 1 + 1 och bilden blir tydlig att Kajsa inte mått bra av Raijas närhet. Min älskade Kajsa har samtidigt rasat i vikt trots att hon ätit normalt, vilket enligt veterinären troligtvis berodde på mask. Jag har ett enormt dåligt samvete för att jag inte upptäckt detta tidigare, och det enda försvaret jag har är att hon ätit som vanligt och att jag varit hemmablind. Ett dåligt försvar men precis innan jag upptäckte detta låg mina barn i kräksjuka och jag satt med sluttentor. Nämnas ska att jag var hos veterinären som inte tyckte att det var någon större fara med henne och att hon kommer att hämta sig snart. Visserligen missade han hennes öroniflammation som jag bad honom kolla men som tur är upptäckte vet. nr 2 det tre dagar senare. Allt på en gång för min lilla tjej och detta känns så väldigt trist. Min vackra lilla flicka.

Just nu är Kajsa hos sin uppfödare Eva-Lotta på Cia-Balders kennel och där finns inte en terrier i sikte :)) Jag var där häromdagen och hälsade på min lilla goa Kajsa, som blev överlycklig och höll på att pussa ihjäl mig, men jag kände att hon var så avslappnad och glad! Hemma har hon den senaste tiden mest velat sitta i mitt knä, men nu lekte hon och for runt, precis som hon alltid gjort tidigare här. Det var så skönt att se!

Nu måste jag fundera väldigt på hur jag ska lösa detta på bästa sätt för som hundägare måste man tänka på hundens bästa i första hand, något annat val har man inte tycker jag.

Hemsidan

2010-04-08T11:31:00.000+02:00

Satt och "grejade" lite på datorn igår och då mitt hemsideprogram krånglar i min nya dator funderade jag på om det kanske kunde gå att göra hemsidan direkt via sidan där jag har mitt webbhotel. Det gick, och väldigt enkelt dessutom, och jag "lekte" lite med ett nytt utseende på hemsidan. Det knepiga i kråksången är att vips - så hade den nya sidan tagit över på något sätt, så även om jag tänkt göra allt klart och SEDAN byta, så finns den bara där redan nu. Jaja, något datasnille är jag ju inte, det är ju tydligt..........

Så kära vänner, ni får stå ut med att hemsidan förmodligen kommer att se annorlunda ut varje gång ni öppnar den ett tag framöver :)

Just nu står allt på engelska - får se hur jag gör med det. Kanske behåller jag det för enkelhetens skull, eller så gör jag både ock.

Igår hade jag trevligt sällskap av Tina på Cederliz´ och vi synade lilla Leia. Tina gillade vad hon såg, och det känns ju mycket bra förstås! Vi fikade våfflor och pratade kommande utställningar - jag längtar tills det drar igång! Hoppas att första utomhusutställningen i Larv inte blir lika blåsig som förra året, då höll alla tälten på att blåsa bort och det var iskallt. I år vill jag ha sol och lagom varmt!

Påsken

2010-04-04T18:39:00.000+02:00

kom och gick med varmt och soligt väder samt grillning och godis, riktigt avslappnat och mysigt. Har fotat lite idag - glada barn och glada vovvar!

Leia - Tibamas Marilyn Monroe

Saga & Leia

Leia jagar Olle

Leia ute och strosar

Mina underbara pojkar Oskar & Filip

Påskhälsningar

2010-04-02T14:26:00.000+02:00

Tusen tack för söta påskhälsningar! Sötare påskgodis får man leta efter :)

Tibamas Marilyn Monroe

2010-03-30T22:16:00.000+02:00

"Leia" e: Amantra Burlesque u: Tibamas Doris Day har äntligen kommit hem till oss!
Hemresan gick hur bra som helst, hon bara sov. Väl hemma vill jag lova att det varit fart i den lilla sötnosen; hon leker och leker och är hur pigg och glad som helst! Allt är kul och allt går att tugga på :=)

Det har verkligen varit en hundhelg då vi hämtade Leia i Norge hos Aud & Öystein på Tibamas på söndagen där vi fikade och hade trevligt, och på måndagen kom Annika & Joakim på Annis Pearls körande ända från Haparanda för att hämta hem sin Roy. Det var underbart att hinna umgås under dagen och vi var dessutom hos Ewa-Lotta på Cia-Balders för att hälsa på Roys pappa Alexander (Sperringgårdens Christoper Da Vinci).

Nu ska vi bara gosa med Leia och våra andra vovvar, och så önskar vi Annika & Joakim stort lycka till med myspojken Roy!

Se även bild på Leia på hemsidan

Kennelnamn

2010-03-26T19:25:00.000+01:00

Tycker det är spännande att fundera på hur det kommer sig att uppfödare har just det kennelnamn de har. Tror att det ofta finns en tanke bakom namnet, eller rent av en historia???? Här kommer i alla fall min:

Jag växte upp med en enormt travintresserad pappa. Själv fastnad även jag i travintresset, men i brist på själva hästen blev jag nästan manisk på att lära mig allt om travhästar och mest intressant tyckte jag det var att studera stamtavlor - travstamboken liknar telefonkatalogen, men den var såååå spännande! Ni som kan fastna i cavalierdata vet vad jag menar :) )

Då jag var 16 år köptes familjens första travhäst Oki Millan. Hennes mamma var den lokala stjärnan Milljana, som på 70-talet vann 52 segrar (och än i dag är hennes ättlingar framgångsrika). Efter hand införskaffades fler hästar och vi bildade ett handelsbolag och behövde ett stallnamn. Faktiskt kom jag själv på namnet Millja av Milljana och Stall Millja HB bildades (tror det var i slutet av 80-talet). Hästverksamheten ligger idag på is sedan jag och min bror, som också arbetade med hästarna, skaffade var sin familj.

Så man kan säga att mitt kennelnamn var givet, och har en liten historia!

Bilden är på 80-talets folkliga superstjärna Legolas. Honom hade jag gärna ägt!

Sömnig

2010-03-25T22:03:00.000+01:00

Mys i soffan så här på kvällskvisten!

Bortom stjärnan

2010-03-23T11:37:00.000+01:00

"Glöm aldrig att något av det viktigaste i livet är att vara sann mot sig själv, mot den du innerst inne är. Och aldrig göra avkall på det som du vet är rätt. Låt dig inte bländas av ett pråligt utanverk, bakom den tjusiga fasaden döljer sig ofta en förkrymt själ. Den som är trygg i sig själv, den som är utan rädsla, har inte något behov av att sätta sig på andra. Kom ihåg att ingen, absolut ingen, kan få dig att känna dig mindervärdig om du inte tillåter det."

Elisabeth Nemert (2002:91) Bortom stjärnan